- Project Runeberg -  Banbrytaren. Historisk skildring af nybyggarlifvet i Nordvästern under en tid af trettiofem år 1870-1905 /
144

(1906) [MARC] Author: Sven Johan Kronberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

’ BANBRYTAREN.

på att hålla söndagsskola, vet att barnaläran bör vara fri från
villfarelse. Barnen böra icke ens läsa det stycket.
Villfarelsen går alltid lättare in i barnasinnet och tros lättare än
sanningen."

Pastorn tog boken och läste under fjärde hufvudstycket
följande fråga: "Hvilka nådegåfvor gifvas oss genom
dopet?" Svar: "Syndernas förlåtelse, frälsning ifrån döden
och djäfvulen samt evig salighet." Det var ett af språken
under stycket, nämligen 1 Petr. 3: 21, "Vattnet frälsar nu
ock oss i dopet", som mannen ansåg vara villfarelse. Pastorn
fortsatte nu samtalet i följande ordalag: "Men, min käre
Mickel, nu falla edra hårda domar på Herrens apostel Petrus.
Hvad skola vi nu göra med stället i fråga? Skola vi stryka
öfver eller stryka under detta, som ni säger vara villfarelse?"

Mannens förlägenhet kan icke beskrifvas, och visserligen
hade han ock all orsak till att blygas för sin djärfhet, för att
nu icke säga dumhet. Ingenting tycktes dock kunna
förödmjuka honom. Det mest förkrossande slaget var nog det, att
det myckna folket fick ett godt skratt på hans bekostnad.
Man måste ha starka och klara bevis för att öfvertyga den
mannen, men ofta hjälpte icke ens detta, ty somliga
människor äro oemottagliga för alla bevis, alla skäl. Denna senare
händelse tilldrog sig visserligen längre fram i tiden, men den
rann oss så lifligt i minnet, att vi icke kunde annat än införa
den här.

Som sagts måste vi att börja med lia våra sammankomster
i de små stockhyddorna. Vi nämnde ock, att inga
respre-dikanter ville hit ut. Men ingen regel utan undantag, det
var verkligen en respredikant här ute före vår pastor.
Hvilket kyrkosamfund han tillhörde, gör ju läsaren detsamma.
Vi kalla honom Ola. Han hade varit här ute i nybygget tre
@ fyra dagar under veckan och predikat i husen, där han
fick inträde. Torsdag, fredag och lördag hade han låtit
bud-kaflen gå omkring och samlat folk. Lördagsnatten hade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksjbanbryt/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free