Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m,w®
med allaUanda tyllrirasor, zefirgarnsny&tan
oqh-ta-pisserie-mönster på.’
— Ack, valko na men, min bästa Baron! — sade ,
Grefven, som satt närmast dörren. Axel bugade
sig, stum. öfver Matbildas kind iiög en lätt, nä*
stan omärklig rodnad; men hon fann sig genast*
steg upp från bordet, gick ett par steg emot
A-xel och sade, ledigt och utan all förlägenhet:
— Välkommen, Baron Löwenstern! — Det var
länge sedan vi hade den åran att se er på
Ro-aenvik. Ni har under tiden gjort en charmant
r^sa, förmodar jag.
Förvånad* ja, fallen från skyarna, stammade
Axel någon sorts svar och började sedan orda ena
resa, och riksdag, och siädföret, oeh sin egendom,
i Vesiergötlatid, oqh barometern, och Aftonbladet,
och — allt hvad man brukar prata ora, när man
icke egentligen har något att tala om.
MathUda var elegant sorgklädd, småpratade,
väl icke just gladt* men lugnt och hofviskt, med
sina. damer. Axel tänkte di och då en tanka,
som icke illa .liknade Ebolis uttryck till Carlos:
— .— -*• -r- i—, —. Ichstehe
Vor einem zauberisch uersc/ilossnen Schrankf
Wo alle meine Schlusscl mich betrugen.
En sådan qvinna hade han aldrig sett; viUe
icke mer se. "Om hon ändå blott med en enda
”¡blick förrådt, att hon hade ett hjerta, eller ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
