Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alå, ju närmare han kom förstugu-porten. Den
första varelse, han upptäckte, var lilla Gertrud, som
glad och rödblommig kom springande och
hoppande emot honom, emedan hon rått vål kände
honom, sedan han lekt med Henrik. Nu strök ett
af de päron, som Herman till hennes hroder
medtagit, och, tacksam derför, tog den lilla söta
flickan den darrande Herman vid handen och förde
honom till sin faders dörr»
— Der, öppna der! — Jag kan inte; men der
inne ar Pappa, — sade fiicksn och pekade upp p&
den gammalmodiga dörrklinkan och sprang sedan
sin väg med sitt halfätna päron.
Herman lirkade och tummade med osåker
hand på låset, och, oaktadt Pastorn två gånger
upprepat: ”Stig iii!”–r- måste dock Henrik, som satt
inne hos fadern och läste, komma sin vän till hjetp.
— Kors, är det da, Herman! — sade Henrik helt
gladt. Men nu var Herman hvarken glad eller tngn.
Hjertat slog, händerna darrade, och han skiftade
färg gång på gång, under det han, för att helsa på
Pastorn, bondaktigt skrapade med foten och
tummade och knep sin hatt, tills den–-— — sprack.
Det vore kanske icke så alldeles nr vagen att
heskrlfva det rum och de föremål, som nu så
plötsligt framställde sig för Hermans nyfikna och
förvånade blickar, och hvaröfver hans minne i alla
tider framgent kastade en viss magisk dager, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
