Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lieutenant Adolf, trott i!d den flfinfi ro od to
att slå «roå krokar omkring tia skena Taute, bör-,
jade helt tyst oo k stilla att uliigga dem for vår
lilla Ulla, som kanske i längden kunnat fastna uti
dem, men som no hade så mycket att bestyra em,
att hjertats angelägenheter ii ego temaas alldeles
å sido.
Niöcerna kromade sig båda två for Alarik, och
den ena talade bara musik ^ den andra bara
"bildande konst" med honom; men han förblef döfoeb
blind för båda delarna.
Mamsell Dtelaville hade i början gjort otaliga
fruktlösa försök att draga UU sig Hermans
uppmärksamhet; men, nar hon såg sia möda alldeles
forspilld, broderade hon på sin krage med en
if-ver, som skuLie hela hennes lifs lycka bero på
den dagen, som kregen gick af stapeln — — —
och ut i hafvet, bvars vågor voro ingenting min*
dre in behagliga»
Ulla hade under Juten haft blott tvSoae kin*
otor, nämligen eo lekamlig och en andeltg; trötthet
var den första, oeb en stor motiilljn för Lagman
Q:s gonvernante, KhUe Gertrnd, — den andra.
Hon började längta efter ro ech ett gedt slut på
aUt detta beslår och desaa jemno besök från Sia*
aeboda.
Capitaiaen var outtröttlig oeb en verålig Ho*
heustaufea; ty han var ordagrannt of ver alls. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
