Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<— — och jag; gar!–––––-Men, hvad edra usla
namn och rykten angår, så ville jag, — för att
öf-vervinna dem, — trotsa en hel verld, om Blendaa
egande berodde på dessa lumpna hinder.
— Du förstår mig orätt; men vi tänka kanske
mer lika än du tror — genmälte Alarik med
ovanligt sagtrood, ty han hade redan lärt sig kanna
detta fria, sjelfständiga, af inga fördomar, inga
små bojor fjettrade sinne, som bodde och kokade
inom Hermans bröst.
— Ja, väl! Vi tänka lika kanske; men våra
tankar utgå ur så olika urkällor och hinna således
aldrig samma mål. — — Och detta är så
naturligt — — fortfor Herman lugnare och gjorde sig
just färdig att llfligt och åskådligt uppdraga för
Alarik taflan af den olikhet, som linnes i åsigter,
i förhållanden, i allt,––––ide olika stånd, tiR
hvilka de hörde, och han anförde just v.
Ru-mohrs egna ord: ”Jedem Stande muss das als
Religion gelten, wass sein höchster Beruf ist” —
— och ämnade just sägs, hvad han trodde vara
författarens rätta andemeuing dermed, —––––––-
––-— — —- då dörren plötsligt öppnas, och
Blenda, förstenad af förvåning, står framför dem.
Hon var marmörhvit. Håret,’alldeles fritt och
ledigt, föll i långs, obetydligt böjda vågor
omkring ansigte, hals och bröst. En tnnn hvit
klädnad omflöt henne, och deröfver var vårdslöst kt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
