Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 SVENSKA LEDAMÖTER
1745, d. 23 febr., hemställde Linné, »om icke grundreglorna
borde efterlefvas i anseende till ledamöters uteslutande, som
ej ingifvit något rön på tvenne år», men akademien beslöt
att »häröfver betänka sig till nästa sammankomst»; d. 16 mars
1751 förklarades, att »emedan så få voro till städes, ville
Aca-demien ej denna gången» bruka sin rätt till uteslutning; och
d. 23 april 1760, då fråga ånyo förevar om att utesluta dem,
»som aldrig eller åtminstone icke på många år ingifvit något
rön och icke ens kommit upp i Academien, när de varit här
i staden närvarande, eller på något låtit märka sin åhuga
att tjäna Academien», stannade akademien i det slut »att
denna gången åtnöja sig med att påminna dem om deras
skyldighet och tillika varna dem, som här tills varit
försum-melige, med förmodan att de här efter blifva flitigare,
emedan Kongl. Academien eljest ej kan underlåta att åtlyda lagen» •
Emellertid har lagen verkligen blifvit tillämpad, om man
ock ej med Samuel Sandels kan säga, att »grundreglerna i
denna del gått i verkställighet mera, kan hända, än många
af våra allmänna lagar».1 År 1748 uteslötos fem ledamöter,®
nämligen Stobée, Stromberg, Adelheim, Hasselbom och von
Waldén, och 1752 en, Ferber. Det synes som man härvid
förfarit utan anseende till personen, ty flera af de nämnde
innehade rätt framskjutna platser i samhället. Ja,
grundreglernas straffpåföljd kunde t. o. m. åberopas mot en person
efter döden, såsom hände år 1742, då det ifrågasattes
huruvida, såsom vanligt, »parentation» skulle hållas öfver den
bekante anatomen, professor Lars Roberg i Uppsala — »dock»,
heter det i protokollet, »som Hr Roberg i lifstiden uppå
Academiens till honom afgångna bref ej inskickat sin
lefvernes-beskrifning,3 ej med något gilladt rön inkommit, där likväl
han mer än tvänne år varit ledamot, ej heller upfyllt sitt vid
Academiens början gjorde löfte att vilja skänka henne 300
1 Tal vid presidiets nedläggande d. 6 nov. 1771.
3 Åtgärden vann Linnés synnerliga bifall. i bref till Elvins skrifver han därom: »Jag
har |port att Academien änteligen huggit till och uteslutit onyttige ledamöter för sig; det var
ganska wähl, det en gång skedde; det giör arbetsamme arbetare i vingården, medan någre
stå fåfänge på torget, det gifver estime». Linnet bref och tkrifveleer. Afd. 1, D. II, s. 117.
B För att i akademien skulle kunna »parenteras» öfver aflidna ledamöter hade man d.
21 juni 1710 beslutit, »at låta et circulair bref afgå til samtelige frånvarande ledamöterne
jämte anmodan at inkomma med deras lefvernes beskrifning, antingen öpen eller förseglad’
alt som hvar och en behagar*. Till samma försummelse som Roberg hafva många ledamöter
såväl 1 äldre som nyare tider gjort sig skyldiga: 1767 u/io beslöts »att å nyo nti Inrikes
tidningar påminna Herrar ledamöter om deras lefvernes omständigheters upgifvande», och 1776
’Ii förnyades påminnelsen, under påpekande af att »härtlls hafva ej mer Sn 12 af de nu
lefvande den fullgjort».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
