Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stockholmshem från frihetstiden. Av Gösta Selling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Gösta Selling
och smak lyckats sammansmälta de heterogena delarna till ett
dekorativt helt. Men det ovannämnda undantaget har en helt annan
fysionomi. Bilden är visserligen komponerad på samma sätt som de
övriga, med en strandremsa och ett högt träd i förgrunden, som
avgränsar det vida, snabbt förtonande landskapet, bild 7. Detta
landskap har emellertid en deciderat svensk prägel, och till vänster
igenkänna vi Kungsholmslandet med Hornsberg och Kristineberg.
Till höger se vi ett stycke av Bromma med Tranebergs gårds båda
små hus i strandbrinken. Roland Schröder var, som vi nedan skola
se, ägare av Kristineberg, och i väggfältets förgrund se vi också en
bemannad slup, som för ägaren själv och några vänner in till staden
från ett besök ute på den ståtliga malmgården. På Kristinebergs
långa brygga stå några personer kvar, som tydligen följt av herr
grosshandlaren och hans sällskap, vilka nu snabbt föras bort över
Ulvsundasjöns lugna vatten. Slupen, som för övrigt finnes nämnd
i Kristinebergs inventarium, har skulpterad dekorering,
vignettbil-den. Under suntältet sitta några samtalande personer, medan Roland
Schröder själv står upp och just synes kasta några ord åt de sex
roddarna. Hans dräkt har det för 1700-talets mitt typiska snittet, han
bär lång, nedtill öppen väst och livrock med spetsmanschetter.
Under armen håller han en trekantig hatt. Det är givetvis svårt att
yttra sig om porträttlikheten, någon starkare individualitet har
konstnären i varje fall ej lyckats skänka åt det slätrakade ansiktet.
Vi återgå till den rundvandring, som nyss avbröts, och komma in
i det återstående paradrummet, salen, som ännu har kvar
huvudparten av sin inredning. Den visar med sina enkla dörröverstycken
prov på den fullt utbildade gustavianska stilen och bör alltså vara
något decennium yngre än de ovan skildrade målningarna, som
troligen tillkommit redan på 1750-talet. Redan förut ha några
gustavianska detaljer påpekats, och av bevarade uppgifter veta vi, att
byggherren sökte följa med sin tid och företog moderniseringar. År
1768 förändrades sålunda taket på huset; kanske försvinner då det
omoderna säteritaket för att ersättas av ett mansardtak. Mellan 1771
och 1773 ha några förändringar vidtagits i gårdsrummen en trappa
upp. Någon gång omkring 1770 torde också vara den sannolika
tidpunkten för salens inredning. Väggarna äro indelade med enkla
pannåer, som flankera de symmetriskt placerade dörrarna. Båda
sidoväggarna äro försedda med ramverk för nu försvunna målnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
