Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonhundratalets herremannabostad. Av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sextonh undratalets herremannabostad 233
Bild. 2. Lemshaga, Södermanland. Planuppmätning efter Svensk Arkitektur.
Typisk planbildning från 1600-talets förra hälft. Förstugupartiets genomgående murar
dela det hela i salssida och sängkammaresida. Intill salen ligga vanligen tvenne kamrar.
Sängkammaresidan består ofta av dägelig matsal och sängkammare samt pigkammare,
kryddkammare m. m.
tillfällen och som gästrum. Man kan också finna antydningar till att
salssidan under sommartiden funnit en betydligt mera vidsträckt
användning till dagligt bruk.
Å andra sidan om förstugan tagas rummen i anspråk för bostaden
i inskränkt mening. Det större rummet benämnes, där vi
överhuvudtaget kunna gripa en benämning, daglig matsal, och tjänstgör
tydligen också som vardagsrum i viss utsträckning. Innanför denna
matsal ligger sängkammaren, där hela familjen sover — de vuxna barnen
bruka dock ofta få egna rum i stora våningen ovanför — men
säkerligen även begagnad såsom vardagsrum. I större förhållanden ligger
bredvid sängkammaren ett mindre rum, som åtminstone vid seklets
mitt benämnes fruns kabinett, samt kryddkammaren eller
konfektkammaren, där husfrun förvarade sina dyrbarare förråd, och slutligen
pigkammaren och möjligen även, för döttrarna, jungfrukammaren.
Allt detta rymdes ju dock icke i den först skildrade plantypen och
det har väl berott på förhandenvarande omständigheter, vilka behov
som blivit tillgodosedda.
Förstugupartiets kammare utgjorde icke en förbindelseled mellan
16 — Svenska kulturbilder IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
