Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfla hammarsmedja. Av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Torsten Althin
Bild 2. Haf la hammarsmedja, vattenhjulssidan.
icke — som ej sällan är fallet — även alla dessa minnen fått dela
verkbyggnadernas öde att skatta åt förgängelsen. Lyckliga omständigheter
och en om platsens historia och de industrihistoriska minnesmärkenas
bevarande varmt nitälskande bruksledning har möjliggjort, att vi på
platsen för Flemmings första järnbruk finna en av de ur historisk
synpunkt mest innehållsrika hammarsmedjor, som i vårt land bevarats
till våra dagar. Under århundradenas lopp har mycket däri förändrats,
men 1600-, 1700- och 1800-talens viktigare tekniska hjälpmedel vid
stångjärnssmidet äro företrädda, till en del på ett sådant sätt, att det
är för vårt lands vidkommande utan motsvarighet på annan plats.
Det är här avsikten att något skärskåda denna märkliga smedja, mer
än att söka skildra brukets öden och dess ägare under olika tider.
I nordvästra hörnet av Östergötland, där detta landskap skjuter upp
en kil in i Södermanland ligger sjön Tisnaren, som till en del får sitt
vatten från de två sydväst därom belägna sjöarna Wagnaren och
Regnaren. Mellan dessa bägge sjöar flyter en å, som strax sydväst om
Häfla gård i Skedevi socken bildar det vattenfall, vid vilket Häfla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
