Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfla hammarsmedja. Av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Torsten Althin
Bild, 16. Styckena köras på smältstyckekärran till pyndaren för vägning.
I bakgrunden skymtar tyskhärden.
tion eller som vid Häfla en silversked med ingraverat namn och årtal,
bild 18. Med stolthet visade smederna på dessa sina belöningar, men
systemet kunde givetvis även ge upphov till svåra
meningsskiljaktigheter mellan smeden och bruksägaren, då råmaterialet var sämre än
beräknat, då härden krånglade, då kolen voro sura och då andra mer
eller mindre oberäknade faktorer spelade in till det känsliga smidets
nackdel.
Vid härden arbetade mästersmeden, som till sin hjälp hade
mäster-drängen och hjälpbrytåren, som åtminstone vid Häfla även hade till
uppgift att forsla fram kolen i den av kluvna envidjor tillverkade
kolkorgen eller kolsållet, att vaska kolen rena från sand o. dyl. i
vask-låren och överhuvudtaget att hjälpa till med litet av varje. Vid andra
bruk sköttes detta arbete av kolpojken, och som sådan måste var och
en börja, om han ville slå in på den mödosamma och långsamma
grad-passeringen till mästersmed. Yrket rekryterades ofta inom den
närmaste släkten, och det finnes exempel på, att son följt efter fader vid
samma bruk ända till nio generationer. Närheten till de vallonska
bruken i Östergötland förklarar varför i räkenskapsböckerna, som vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
