Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om träden i folkets tro och sed. Av C. W. v. Sydow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något om. träden 249
och 9. Den står också ensam omgiven av blott enebuskar. Barnen
som skulle botas för skaver, fördes in genom öppningen och ut igen
samma väg.13
Denna egendomliga kur har på olika sätt förklarats. En sådan
förklaring är att man genom denna smöjningskur blev född på
nytt och därigenom fri från sjukdomen. Att denna föreställning
präglar en hel del av hithörande ceremonier är påtagligt, och kanske
den rent av ligger till grund för ali smöjning. Man har emellertid också
gett goda skäl för att smöjningen avser så att säga att kränga av
spikdomen eller vad det nu är man vill bli kvitt. En sådan tankegång kan
naturligtvis ligga fullt lika nära till hands som tanken på ny födelse.
Jag skall här ge några direkta exempel.
Hyltén-Cavallius berättar i Wärend och Wirdarne (§ 70), att den
som blivit förgjord av skogssnuvan, måste dragas tre gånger genom
klovan på en levande ek, som blivit spräckt med träkilar och
träklubba utan något järn, och han anför ett fall från Ljuders socken,
då en dräng, kallad Skogsnisse, som villats av skogssnuvan, på det
sättet blivit botad. Att detta kan förklaras som en pånyttfödelse,
varigenom skogssnuvan, som hade makt över den gamla människan, blev
hindrad att röra den nya, låter lätt tänka sig. En god parallell har man
i seden att då man gått vilse, vränga sina kläder och därmed i viss
mån förvandla sig till en annan människa, eller den på sina håll
förekommande seden att ge nytt namn åt en sjuk, som därmed blev kvitt
sjukdomen på samma gång som det gamla namnet byttes ut mot ett
nytt. Att folket ej här sett saken så, då seden tillämpats på Skogsnisse,
är emellertid säkert nog. Man har snarare tänkt sig, att skogssnuvan
ej kunde följa med genom hålet utan fastnade där. En parallell har
man i tron, att maran ej kan komma ut som mara ur ett rum annat än
genom samma hål som hon kommit in.
För övrigt är tron på smöjningens sjukdomsbotande makt ej en tro
på träd utan just på smöjning i och för sig, då ju smöjning kan
företagas genom vad slags hål som helst snart sagt. Att hål i träd, särskilt
de självvuxna, föredrages, beror på att dylika hål är ovanliga hål och
därför på grund av emotionalassociationens lagar tros vara kraftfyllda.
Men sekundärt kan naturligtvis en del av tron flyttas över på trädet
både vid smöjträd och bortsättningsträd, då det ju är genom dem man
tror sig få bot.
17 — Svenska kulturbilder VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
