Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
KULT OCH KONST."
sädana, om ocksä mycket ännu återstår i dessa källors allsidiga
utnyttjande. Utan anspråk på fullständighet vilja vi omnämna några
mera betydelsefulla hithörande författare och arbeten.
Oafsedt hvad som rörande kultens historia förekommer i våra
större kyrkohistoriska verk af H. Reuterdahl, L. a. Anjou,
C. A. Cornelius, Sveriges medeltid af H. Hildebrand m. fl.,
i här nedan särskildt omnämnda liturgiska och hymnologiska
originalarbeten på svenska, samt i en och annan mindre afhandling och
tidskriftsuppsats hafva vi på kulthistoriens rent liturgiska område
att omnämna dels ett värdefullt arbete af nuvarande professor O.
quensel: »Bidrag till svenska liturgiens historia», I 1529 års
handbok med kulthistoriska noter och bilagor; II det svenska
hög-mässoritualets historia intill 1614: en fortsättning af detta verk vore
synnerligen önskvärd; dels en större afhandling af nuvarande
professor C. R. martin: -»Sveriges första svenska mässa med jämförelser
och belysningar>. Önskligt vore, att kommande arbeten på
liturgiens område ville taga uttrycklig och behörig hänsyn äfven till de
äldre liturgiskt-musikaliska källor, som utgöra högst viktiga
komplement till hvad våra äldre handböcker innehålla rörande högmässa,
ottesång och aftonsång, t. ex. »Liber Cantus» af 1620 och 1623;
»Ordo canendi in templo», gamla handskrifna musikalika mässböcker
m. fl. Föreställningarna om vår kyrkliga kult i äldre tider bli eljest
lätt ensidiga och missvisande.
På den svenska hymnologiens område hafva flera utmärkta forskare
och författare arbetat, äfven sådana som behandlat våra äldre eller
nyare psalmdiktare och psalmdiktning frän litteraturhistorisk synpunkt.
Bland de senare må först nämnas vår framstående och produktive
litteraturhistoriker, professorn och rektorn vid Uppsala universitet,
Henrik Schück. Han förnämsta hithörande verk är »Svensk
litteraturhistoria: Medeltiden och Reformationens. 1 detta ypperliga arbete,
som ofta vidgar sig till en åskådligt fängslande svensk kulturhistorisk
skildring, behandlas utförligt och intressant äfven våra äldsta
psalmförfattare, psalmer och psalmböcker. Det borde ägas och studeras
af hvarje svensk präst, ty det ger oss en ingående kännedom om
vår inre andliga kultur under medeltiden och reformationstidehvarfvet.
Kortare och mera öfversiktligt behandlar Schück den kyrkliga
psalmens historia i den af honom författade förra afdelningen af
»Illustrerad svensk litteraturhistoria af H. SCIICCK och K. warburg».
Äfven annorstädes har Schück behandlat hithörande frågor, såsom
t. ex. i »Samlaren», Svenska Litteratursällskapets tidskrift. 1 den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
