Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
KULT OCH KONST."
att något grönt fanns i skogarna. Den vanliga sången vid denna
majfest var den i Piæ Cantiones upptagna: »In vernali temporis ortu».
Frän Örebro skola ha vi från år 1616 en beskrifning på en sådan
fest, hvilken d. 18 maj firades, på samma gång en sommar- och
blomsterfest som en pingstfest. 1 Man tågade först till skogen för
att plocka eklöf och binda kransar. Sedan samlades man vid »södra
ekskogen» och tågade under procession in i staden, sjungande: »O
Gud. vi lofve dig». Vid torget delade sig ungdomen i tvä körer, af
hvilka den ena gick åt norra, den andra åt södra sidan af torget.
Sålunda fördelade sjöngo körerna en 8-stämmig sång: »Ego flos
campi» och därefter: »Gud vare oss barmhärtig och mild». Sedan
tvä verser af sistnämnda sång blifvit sjungna, och den tredje börjad,
gick tåget in i kyrkan i samma ordning, som man kommit,
hvarefter ytterligare några sånger utfördes.
Utom sockengången funnos också andra tillfällen till förtjänst. På
marknadsdagar fingo eleverna lof, och då tågade de med sina
instrument ut på torget och spelade och sjöngo in pengar. Ofta kunde
likväl oroligheter och gräl uppstå med marknadsfolket. Sä omtalas,
att skolgossarne i Växjö hade vid Sigfridsmarknaden 1699 råkat i
gräl med några drängar, och att gymnasisterna voro väpnade med
värjor och ledsagade af fiolmusik. Frän Västerås’ skola omtalas en
Erik Loberg, som 1705 anklagades för obeskedligt förhållande under
marknadsmusiken.2
Utom vid marknaderna hade skolgossarne äfven att utföra musik
vid begrafningar mot betalning. De skulle då sjunga i koret under
begrafningsakten,3 och efter likpredikan kunde, om så särskildt
önskades, sjungas en eller två eftersånger och då mot särskildt arfvode.
Afgiften erlades i stàrbhusen, och då fingo ju eleverna godt tillfälle
att vara närvarande vid grafölet. Liksängen var, lika så litet som
skolgossarn.es tiggargäng i allmänhet, omtyckt. Är 1690 säges
be-grafningssjungandet ha upphört i Klara församling i Stockholm, och
man betalade endast kantor och några gossar, som uppehöllo och
understödde sången i kyrkan.4 Slutligen anlitades skolsången äfven
vid andra festliga tillfällen, säsom vid furstliga personers besök i
staden. Frän Kalmar berättas vid Karl XI:s besök 1673, att skolung-
1 K. F. Karlsson: Blad ur Örebro skolas historia s. XXXI.
a MuNCKTRLL: Västerås stifts herdaminne ill: 431.
3 En utomordentligt skün »Cantus funtbris• eller begrafningssång frän denna tid,
till ord och melodi hämtad ur »Liber Cantus>, tr. i Uppsala 1620 och harmoniserad af
John Morén, återfinnes i slutet af detta häfte. Re<i:s anm.
4 Sjöstrand: s. 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
