Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 8
KULT OCH KONST."
flera gånger uttryck såsom ^Jerusalem, Jerusalem, omvänd dig till din
Gud!» Äfven andra liturgiska ställen sätta Ecclesia och Synagoga i
förhållande till korset, och det har väl varit möjligt, att Altercatio
själf föredrogs under gudstjänsten i samband med skildrandet af
Kristi lidande.
Vår bild torde stamma från omkring 1300; de bada
Strassburg-statyerna frän i2CO-talets förra del. F. ö. förekomma dylika bilder
rätt ofta, men hufvudsakligen blott i Rhendalen och i Frankrike.
För Sveriges fastland är den uppsaliensiska Synagoga, så vidt jag vet,
ett unicum. Däremot förekomma Ecclesia och Synagoga i ett par
gottländska kyrkor (Burs och Eskelhem).
Hur kommer det sig, att Ecclesia och Synagoga varda särskildt
populära vid vissa tider och i vissa länder? Af det skälet, att hela
kontroversen mellan dem bada är en antisemitisk dikt, som därför
särskildt gärna upprepas, citeras, parafraseras och illustreras i länder
och under tider med stark antisemitisk rörelse. Strax efter den tid,
som de första kyrkliga, verkligt skarpa judeförföljelserna började (i
slutet af 800-talet), synas de första bilderna af den besegrade
Synagoga; och i Rhentrakten, där under korstågens tid judehatet
kulminerade, finnas de flesta monumentala »Ecclesia et Synagoga». Från
Sveriges medeltid är ingen antisemitism bekant. Därför är ock hos
oss bilden af den besegrade Synagoga sä ovanlig. Om det nu fanns
någon antisemitism (och alltså någon judendom) i Sverige, värden
alltså koncentrerad i Uppsala, där Synagogabilden finns? Det följer
alls icke. A domkyrkan arbetade i byggets begynnelse, som vi veta,
en fransk bildhuggare Etienne de Bonneuil med parisiska gesäller.
Motivet är alltså antagligast helt enkelt en fransk import, utan någon
rot i inhemska föreställningar.
Under motivets blomstringstid är Synagoga liksom ä vår staty
försedd med bindel för ögonen. Man kan säga, det betyder, att
hon är blind för kristendomens sanningar.
Men hvarför har just detta sätt att karakterisera henne valts?
Intet i våra liturgiska texter tyder särskildt härpå. Visserligen finnas
skådespel frän 1400-talet, i hvilka dispyten mellan Kyrka och
Synagoga slutar så, att den förra binder en duk för den senares ögon.
Men på [400-talet har Synagoga i den bildande konsten redan i minst
300 år uppträdt med bindel, och skådespelet rättar sig här väl efter
monumenten, icke tvärtom. För målningars och skulpturers bindel
böra vi söka en annan förklaring. Den af Paul Weber gifna synes
mig, om än synnerligen hypotetisk, dock mycket fyndig och värd upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
