Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
KUI.T OCH KONST.
rörelsen i Gottlandsarkitekturens utveckling, vore det önskligt att finna
en fast punkt pä ett längre afstånd från 1255. På arkivalisk grund
kan jag blott uppvisa en sådan punkt pä den hitre sidan om 1255
och detta icke ens bland landskyrkorna, utan i Visby. Visby kyrkor
röja ofta, att liksom Visby politiskt stod i fientligt förhållande till
allmogen, så voro också landets och stadens smak motsatta. Men
domkyrkans södra kapellutbyggnad gör i detta fall undantag. Dess
portal kan inordnas bland landsbygdens, och i dess arkitektur f. ö.
finnas drag som i blygsammare former återfinnas på landsbygden.
Detta kapells grundläggare erhöllo påflig tillåtelse till kapellets byggnad
1348. Byggnaden bör alltså hafva invigts efter 1348 och, då inget
afbrott synes å bygget, har det troligen stått färdigt fore Valdemars
seger 1361, hvilken väl för någon tid åtminstone förlamade
byggnadsverk af denna art. Jag fär då som väl grundadt
invigningsdatum 1350-talet.
Jag har alltså vunnit följande data:
Stenkyrka . . . . 1255
Träkumla .... 1276
Lokrume .... 1277
Fole . . . • . . 1280
Hörsne.....c. 1300
Vestergarn ... c. 1300
Sanda . • • . . c. 1300
Södra kapellet vid
Visby domkyrka 1350-talet.
En del af dessa äro fästade vid kyrkor som visa flera olika
tillkomstperioder. En undersökning af hvilken del som bör beläggas
med årtalet i fräga bör därför föregå ärtalets fastslående. Den sista
pröfningen finna slutligen dateringarna i en undersökning af samtliga
gottländska monument. Visa ärtalen sig rimliga, dä man betraktar
den europeiska stilutvecklingen i allmänhet och kunna de daterade
verken utan svårighet fogas in i en organisk gottländsk
utvecklingskedja, då äro de nu uppräknade data totalt säkra. Den gottländska
egenart som behärskar alla öns sockenkyrkor, gör att vi icke behöfva
frukta att de genom välvilligt öde daterade byggnaderna skulle.vara
undantagsfall. De äro alla länkar i den rent gottländska konsthistorien.
Till undersökningar af den antydda arten skall jag i de närmaste
häftena af Kult och Konst återkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
