Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Madame Georges Düruv. i88o-talets midt.
Målning af Besnard. Äges af M. Georges Duruy. Paris.
En porträttmålare af hög rang är parisaren Paul Albert Besnard (född 1849), och det är en
betydande auktoritet, han förlänat den ståtliga fru Duruy, hvilkens elfenbenshvita, latinska blekhet
af-tecknar sig mot det korpsvarta glänsande håret, och hvilkens svällande monumentala former nästan
kunna berättiga den ansenliga turnyren som motvikt. Turnyren har förekommit ej så sällan
i kostymhistorien. Liksom man på 1400-talet lade kuddar pä magen, för att klänningen
skulle falla vackert fram, så användes under 1880-talet kuddar för att dräkten, rak framtill,
skulle baktill falla i vackra veck och för att kroppsformen, redan förut öfverdrifven genom
snörlifvet, ytterligare skulle framhållas, ty, som en fransk filosof yttrat om turnyren, »il y a
quelque chose de vrai—au fond-. Vid 1880-talets slut gaf detta mod vika för de släta
klänningsformer, som skulle betona den lodräta linien samt framhålla smärthet och längd.
Maupassants hjältinnor ersättas af subtila damer från Paul Bourgets romaner, bleka
blomkalkar, smärta liljor: ett ganska besvärande omslag för damer af ofvanstående »lifsbejakande»
former.
425
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
