Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 12.Om Porträter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penningar. Men, i anseende till det knappa utrymmet, är det sednaste därstädes både naturligast och mäst brukeligt. Man föreställer ock häldre på en penning ett hufvud på sidan (en profil) än med framvändt ansikte (en face) Utseendet är behageligare och likheten på ett platt metallstycke lättare att således träffa, än då ansiktet framvändes, om man annars vill undvika, att gifva arbetet en oformlig uphöjning.
Porträtets nu omförmäldta likhet är väl på en skådepenning äfven så hufvudsakelig, som på en tafla; men, som den endast hörer till konstnärens befattning, så må den här förbigås.
Det är i porträter på penningar lika angeläget som på taflor, att i akttaga landets eller tidens drägt, (costume). Efterfölgden af forntidens penningar, som i så många afseenden är grundad på goda skäl, har i detta mål föranlåtit ett och annat bruk, som ingen verkelig anledning äger i naturen, och derföre med rätta borde förkastas. Sådant är att föreställa våra tiders Europäiska manspersoner med bar hals. Det är naturligt, att Romerska porträter så visa sig; ty personer af båda könen gingo barhalsade. Men, sedan nu sådant ej brukas utan af fruntimmer, är ett barhalsadt mansporträt ett fel emot tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
