Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kriget, han nämner ej ett ord härom: Carthaginenserne tyckas ej heller hafva vågat öfva sådan grymhet emot en Romare, då flere af deras egne Landsmän, som de önskade lösgifne, sutto fångne i Rom. Kanske det mästa af denna namnkunniga Historien ej är annat än en Moralisk Dikt?
När okunnighet eller en vidskepplig Gudalära förleder en Häfdeteknare att antaga Fabler såsom säkra händelser, förfaller han därigenom äfven i en annan villfarelse, som sorgfälligt bör undvikas i Historien, nämligen att af osäkra händelser draga säkra slutsattser: Såsom då Tacitus talar om de undervärk, hvilka föregingo Jerusalems förstöring, och att de hade ingen värkan hos Judarne, emedan månge voro faste i den öfvertygelsen, enligt Prästernes gamla Skrifter, att just vid den tiden skulle Österlandet blifva mägtigt, och herraväldet tillfalla dem, som kommo ifrån Judeen: Dessa Spådommar, fortfar Tacitus, hade sitt afseende på Vespasianus och Titus; men allmänheten, drifven af vanlig mänsklig begärelse, uttydde på sig en sådan Lyckas högd, och förmåddes ej en gång af undervärk och olyckor att fatta sanningen [1]. Tacitus var såsom Häfdeteknare, ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
