Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
hvilkas makt väl kati brytas, om man ständigt ånyo visar, hvilken
slags lycka de bjuda.
Ungdomen, som så gärna vill, ja, som måste tro på höga
ideal, skall nog lära sig inse att sedlighetsidealet, som det fordrar
stor ansträngning att nå, säkerligen står oändligt mycket högre än
de ideal, de lockande rösterna låta hägra.
Det är ej blott religionen och dess bärande kraft dessa röster
förkasta och båna, de vilja äfven draga ned den starka känsla
som låter människan starkast och skönast förnimma tillvaron,
nämligen kärleken.
Dessa röster säga, att den erotiska känslan, sinnenas
berusning, är kärlek, och de vilja ingenting veta om, att den äkta
kärleken tillika är af andlig natur, och att den blir större och starkare
i samma mån, det andliga inom människan vinner öfverhand och
tyglar sinnligheten.
Rösterna, som vilja skaffa Gud ur världen och i dess ställe
sätta den vrångbild, de kalla kärlek, ha till en viss grad förorsakat,
att de båda könen mera ogeneradt komma i beröring med
hvarandra. Men att dessa röster äfven i detta stycke kunnat få så
många ifriga lyssnare och efterföljare har nog delvis sin grund
däri, att tiden är mogen för större frihet.
»Frihet».
Litet hvar har insett, att det gamla tvånget, ehuru i mångt
och mycket ganska godt, dock medfört åtskilliga olägenheter.
Tvånget och den stränga tukten skapade visserligen större yttre
anständighet, men detta yttre var ofta ett bedrägligt sken, som
dolde mycken inre ruttenhet och fördärf.
Hvad som nu träder i öppen dag, frodades förr i det fördolda
och många som buro en prägel af ärbarhet, buro cyniska och
för-därfvade hjärtan. Det är lättare att bekämpa det onda, som visar
S’’g öppet, än det som smyger sig i det fördolda.
För den skull är den större friheten att föredraga, och man
har blott att tillse, att den ej urartar i själfsvåld. Men icke allt
som bjudes som frihet är frihet. Mycket af den »frihet», som nu
predikas på torgen, leder endast till slafveri under de egna begären.
Ett folk, som lyssnar till sådana predikanter, som förkunna
»frihet» från lagens alla bud och från hvarje ordnadt samhällslif,
frihet från hvarje själftuktens och disciplinens band, går själf sin
upplösning och undergång till mötes.
Friheten i umgänget könen emellan efter skoltidens slut, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
