Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kaptenen. Men hon kamperar i Mooseback.
Mrs Eppingwell. Det finns hundar i Dawson. Det
här är något för dig, Archie. Låna ett spann hundar
någonstans, låt din indian ta hand om dem, den där
enögde, han är pålitlig, och skicka honom att möta Flossie.
Låt henne tro att Vanderlip har skickat hundarna för att
hon skall hinna fortare hit.
Kaptenen( småler.) Jag förstår. Den eldige
älskarens otålighet.
Mrs Eppingwell (besvarar hans småleende.) Och då
Flossie väl är här och slår armarna om Vanderlips hals,
får Freda Moloof vänta förgäves vid vaskhålet.
Kaptenen. Det blir bra. Freda är inte den som står
länge och stampar vid ett vaskhål för en mans skull.
Mrs Eppingwell (godmodigt.) Du tycks känna den
där dansösen ganska bra.
Kaptenen. Jag känner henne tillräckligt för att veta
att hon är alldeles för god för Vanderlip... och att i
tysthet ogilla att hon blir ”gjord oskadlig” på det där
sättet.
Mrs Eppingwell, Du är godhjärtad, Archie, men
oklok.
Kaptenen (suckar.) Nåja, jag ger vika för kvinnan,
som det brukas bland civiliserade människor. Jag skall
genast skicka hundarna. (Går mot högra dörren, mrs
Eppingwell följer efter, men stannar plötsligt, då hon får
en ny idé. Kaptenen stannar ett steg framför och ser
på henne.) Vad är det?
Mrs Eppingwell. Tänk om det blir något missöde,
någon försinkning, så att Flossie inte kommer hit till
klockan tolv i natt?
Kaptenen. Då segrar Freda.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
