Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnorörelsen och den därmed sammanhängande
kvinliga rösträttsrörelsen ha, som alla andra
före-teelser, en begynnande orsak. De ha härflutit
från en hos alla folk gemensam sjuk punkt, ett
gemensamt sår: att de svagare exploateras eller
utnyttjas af de starkare.
Man brukar räkna rörelsens början från den stora
franska revolutionen 1789. Då uppsattes af
revolutions-männen samma program för kvinnornas frigörelse, som
ännu står kvar. Förverkligadt har programmet icke
blifvit, trots ett århundrade och mer. Man tycker att
hundra år borde förslå att reformera bra mycket på,
men de räcka inte långt, när det gäller något nytt.
Hur många generationer få inte i allmänhet dö för
att en ny idé skall få lefva och omsättas i handling.
Och hur få icke i allmänhet de svagare vänta, att
deras tur skall komma. Våga de göra sig påminta,
riskera de att misshaga. Göra de sig icke påminta,
riskera de att bli glömda.
Kvinnan har sålunda varit så godt som politiskt
bortglömd allt sedan revolutionen. På senare tid ha
emellertid dykt upp motioner om kvinlig rösträtt,
hvilka vunnit afsevärd anslutning, broschyrer och
artiklar i pressen ha sett dagen, föreningar ha bildats
och möten ha hållits, där man offentligt diskuterat
om kvinnans rösträtt och uttalat sin önskan, att de,
som makten hafva, icke allt fortfarande bara skola
glömma och glömma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
