Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ministärskiften och krisrykten - Förändringar vid regeringstillträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRÄNDRINGAR VID REGERINGSTILLTRÄDET
halvkväden visa om, att deras snara avgång önskades. På
utrikesministerposten var dock efter kronprinsens löfte till
Manderström klart att ett ombyte skulle ske, och kabinettssekreteraren,
som stod på dålig fot med sin chef, satte in allt sitt inflytande
för att genomdriva detta. Men man ställde i fråga, om ej
förändringen borde begränsas härtill. Karls och Hamiltons iver att
fä religionsfrihetspropositionen förkastad hade tydligen bottnat i
en förhoppning, att dennas upphovsman Günther sedan skulle
taga sitt parti och avgå, men därtill visade han ingen lust, och
att formligen köra bort honom, just som folk talade om kung
Oskars återvändande till styrelsen, var litet obehagligt. Så skrev
Hamilton d. 10 november till Manderström och utvecklade
ömtåligheten av att rubba för mycket. Kanske, slutade han, vore
det bäst att nu blott utrikes- och sjöministrarne gå, skulle
Manderström sålunda vilja tjäna samman med Günther? M:s svar
blev det av De Geer anförda: han svarade som flickan om den
enträgne men städse olycklige friaren, varför skall jag ta honom,
när ingen annan vill ha honom? Vändning kom for övrigt
snart nog, ty förbättringen i konungens hälsa visade sig som
väntat blott ha varit skenbar, och d. 30 november avslog det
förstärkta statsutskottet med 63 röster mot 56 en föreslagen ökning
i justitiestatsministerns löneförmåner. Detta var en direkt prick
-ning mot Günther, och han begärde omedelbart sitt avsked.
Man ansåg dock hos regenten, att detta icke borde beviljas
förrän efter riksdagens avslutning, och denna fördröjdes genom
de överläggningar, som den svåra aftarskrisen i
november—december just framtvang. D. 12 februari 1858 skrev Hamilton
från Stockholm till Manderström:
Tornérhjelm, som understundom uppmuntrar mig med en liten
dosis Skandinavism, skickade mig för några dagar sedan ett bref från
Blixen, hvari denne uppgifver sig hafva erfarit, att Ryssland och
Österrike motarbetade Sveriges låneoperationer. Man kan ej rätt tydligt se
om Bismarck eller Rotschild var hans sagesman, men skälet uppgifves
vara dessa stormakters önskan att, genom penningeförlägenhet, hålla
oss stilla i den Skandinaviska frågan. Då jag fick detta bref, var lånet
redan afslutadt, och jag kunde således inskränka mitt svar till
uttryckandet af min förundran, att Rysslands och Österrikes inflytande
vore så svagt, att det kunde uppvägas med V4 eller procent på
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
