Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
och regera så, att clet väl kunde vara bättre1. Dock
är det ingen jämförelse mellan världsliga och
andliga missbruk, såsom jag också har påvisat i den
boken1. Jag menar också förvisso, att jag högt har
upphäft min röst, framfört mångt och mycket, som
anses för orimligt, angripit många förhållanden
alltför skarpt. Men huru skall jag bära mig åt därmed?
Jag är skyldig att säga det. Kunde jag, så ville
jag också göra det. Det är mig kärare, att världen
vredgas på mig, än att Gud vx-edgas. Man skall
ju icke kunna beröva mig mer än livet. Jag har
hittills många gånger tillbjudit mina motståndare
fred. Men, som jag ser, Gud har genom dem
nödgat mig att åter och åter allt högre upplåta min mun
och — emedan de äro outtröttliga — giva dem
tillräckligt att tala om, skälla på, skrika och skriva
om. Nu väl, jag kan ännu en liten visa2 om Rom
och om dem. Kliar det dem i öronen, så skall jag
sjunga den också för dem och stämma upp i den
högsta tonart. Du förstår ju väl, kära Rom, vad
det är jag menar.
Upprepade gånger har jag också erbjudit min
skrift till granskning och förhör, vilket
alltsamman varit förgäves. Dock vet jag även, att, om
1 Se härom i Weimarupplagan af nämnda skrift sid.
259 ff.
2 Denna »visa» lät Luther ljuda redan samma år, ej
långt efter sitt fältrop till den tyska adeln. Det blev lians
stora reformationsskrift »De captivitate Babylonica
ec-clesiæ præludium» (=Om kyrkans babyloniska fångenskap,
ett förspel). Se inledn. till »Om en kristen människas
frihet» sid. 20 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
