- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Första årgången, 1900 /
175

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om våra regala gäll.
Af gammalt har kyrkomenigheten i vårt land ägt rätt att
tillsätta församlingspräst, så både under katolsk och under
protestantisk tid, om denna rätt också varit mera eller mindre
inskränkt och begränsad. Men vid sidan häraf förekom redan
under medeltiden i en del gäll, att valet tillhörde en enskild
person, furstlig eller adlig, som af egna medel uppbyggt kyr-
kan i sin församling eller rikt doterat henne, s. k. patronats-
rätt. Detta är också ursprunget till de s. k. konungsgällen,
beneficia regalia.
Våra konungar efter reformationen visa sig mycket måna
om att taga vara på den makt, de i detta afseende ägde, hvar-
i^enom de kunde göra sitt inflytande öfver kyrkan gällande.
Redan under Gustaf VEisas tid förekommer ett icke obetyd-
ligt antal såjdana regala gäll. Emellertid var det mycket obe-
stämdt, hvilka pastorat som skulle räknas till denna klass.
Frågan härom stod så att säga på dagordningen under ett par
århundraden efter reformationen. Vår afsikt med denna upp-
sats är att undersöka, huru denna fråga fick sin slutliga lös-
ning, med andra ord huru det bestämdes, hvilka gäll som
skulle betraktas såsom regala i.
Detta skedde först i början af frihetstiden. Det afgörande,
som då träffades, har i det stora hela varit bestämmande för
hela den följande tiden. Det kan därför vara af så mycket
större intresse att se till, huru man därvid gick till väga.
Frågan om antalet af de pastorat, där öfverheten ägde
tillsatta präst, var för kyrkan af största vikt att få besvarad.
^ Här är sålunda icke fråga om uppkomsten af gäll i allmänhet af regal
natnr. Den frågan har nyligen ägnats en undersökning af K. A. Appelberg: Bi-
drag till belysning af sättet för prästtjänstemas besättande i Finland från reform
i medlet af I7:de seklet. Vi hänvisa särsklldt t. s. Ii6 o. ff.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1900/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free