Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - En politisk predikan från 1698, oriktigt tillskrifven Jakob Boëthius. Af C. M. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 8o MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
mana åhörarne att hafva trogna förböner för eders kungl.
maj:t med annat mera, som hans skriftliga förklaring vidlyfti-
gare innehåller och in originali härjämte underdånigst bifogas.
Och ehuruväl han uti samma förklaring söker sig att ursäkta
och sin sak förtyda, så har dock konsistorium intet funnit den-
samma sä fullkomlig och nöjaktig, att hon kan befria berörde
Brovallius ifrån felaktighet och obetänksamhet, emedan han ju
uti predikan har anfört främmande ovarsamme och anstötliga
ordasätt, hvilka icke allenast synas vilja gifva en annan me-
ning, än han påstår sig haft hafva och intrycka hos åhörame
eftertänkliga omdömen, utan äro ej heller med den H. Skrift
likmätiga, såsom då han säger, att åhörarne utan glasögon
kunna se och själfva göra adplication . . . Ej heller har han så
tält om krigshjältar, som skriften lärer, att man intet skall på
dem sig förlåta såsom en köttslig arm, utan i allting gifva
Gudi ärona, ehuru det är stort ett straff, när Gud bortrycker
sådana stridbare hjältar (Esaias 3, v. 2), så är dock Gud lätt
att uppväcka en David emot Goliat och en Gideon emot de
medianiter samt gifva konungarna uti deras unga år pruden-
tiam regnandi, som han gjorde med de tvänne unge konungar,
konung Salomon och Josias, .när han ett land och rike väl-
signa vill. Fördenskull har konsistorium honom dessa och
flera hans ovarsamma, förgripliga och otjänliga utlåtelser all-
varligen under ögonen ställt, görandes det äfven oss af allt
hjärta ont, att de som skola vara Herrans tjänare och präster
icke blif va inom de gränsor, som Guds ord och kyrkoordningen
dem föreskrifva, utan med en obekant zele snarare skada och
förarga än uppbygga och förbättra. Dock emedan han inför
Gud betygar, det han aldrig härvid hafft någon perversam ani-
mam eller vrångt uppsåt och mening att röra Herrans smorde,
fast mindre att gifva sina åhörare några vidriga eftertankar emot
sin höga öfverhet, man tycker illa vara, att han härutinnan
så ovarsam och obetänkt varit, underdånigast bedjandes, att
eders kungl. maj:t i nåder täcktes detta hans fel och förseende
förlåta och tillgifva, försäkrandes han, att med Guds hjälp hos
honom intet skall fela af den underdåniga vördnad, som han
är skyldig sin allernådigste öfverhet, som han ock aldrig skall
underlåta att hos sina åhörare intrycka det, som deras under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
