- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Andra årgången, 1901 /
93

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BIDRAG TILL UVLANDS KYRKOHISTORIA 93
gxinsten. Brefven. till den förr så hög^ uppskattade mannen
började att blifva skarpa, och slutligen råkade han i en full-
ständig onåd hos Karl XII.
För Fischer föreföll nu ställningen outhärdlig. Han
ville icke foga sig i de nya förhållandena inom den livländska
kyrkan. Han var omgifven af fiender, och han kunde icke
längre räkna på sin herskares bevågenhet. Under dessa om-
ständigheter beslöt han öfvergifva Livland, det land, där han
nedlagdt sina bästa krafter under ett fjärdedels sekel.
Såsom skäl till detta beslut plägar vanligen anföras, att
Fischer varit missbelåten med ställningen i Livland på grund
af sin ovilja mot reduktionen, sin vänskap för PatkuU och sin
böjelse för pietismen, men mot detta påstående kan åtskilligt
invändas. Hvad f&rst och främst angår hans ställning till re-
duktionen, så veta vi, att han åtminstone på i6So-talet obetin-
gadt gillade densamma. Han yttrade vid ett tillfälle, att den
blifvit genomförd »durch göttlich Seegen», och i sin hyllnings-
predikan 1687 rättfärdigade han den enligrt Hastfers utsago
»mit herrlichen GrQnden» K I följd håU-af torde äfven talet om
hans vänskap till Patkull böra förstummas, såvida han icke
senare ändrat sin mening i reduktionsfrågan, hvilket vi icke
känna. På bättre grunder stöder sig uppgfiften om Fischers
benägenhet för pietismen, ty han stod i brefväxling med Spe-
nar, och efter hans afresa från Livland framkastade den fama-
tiske renlärighetsifraren professor Broms i Pernau mot honom
beskyllningen att hafva velat lämna Livlands ungdom att
uppfostras åt Spener och Francke» \ men hurudan än Fischers
religiösa åskådning må hafva varit, icke öfvergaf han väl det
ortodoxa Sverige för densamma, då han uthärdat vistelsen där-
städes i mer än 25 år. Nej, hufvudorsakema till hans afresa
äro nog de af oss förut angifna.
Utan att underrätta konsistoriet i Dorpat lämnade Fischer
Livland 1699 ^ tydlig afsigt att icke mera återvända. Karl
XII förbjöd ej hans resa, men lät honom veta, att om han ej
återkom till den i okt samma år, skulle en annan superinten-

^ Hastfer t. Karl XI d. 26 sept. 1687. Liv. 216.
* Tengström, Minne af Gezelius d. y. s. 246.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1901/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free