Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - O. Ahnfelt. En af forskningen hittills okänd källa till Swebilii katekes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Il8 OTTO AHNFELT
liebet als ein Väter seine Kinder. Es. 63. 16. Mal. i. 6. Ps.
103. 13. Eph. 3. 14. 15. Matth. 23. 9.
Rigakat S. 182. Was bedeutet hie das Wort Väter?
Nicht allein die erste Person in der Gottheit, sondem die g-antze
heilige Dreyfaltigkeit, den Väter, den Sohn, Jesum Christum,
und den heiligen Geist.
Paul, Thes. Cat S. 242. På hwad set, brwkes thet or-
det (Fadher) vthi Ingången? Vppå Tweggehanda set: i. We-
sentligha, om then Gudhomelige Trefaldigheten... 2. Person-
ligha, om hwars och ens Gvdoms Person, j synderhet...
Spen. 82 2. Wer ist der Väter, den wir anrufen? Gott,
die gantze heilige Dreifaltigkeit, indem das Wort »Väter» hier
ntcAl persönlich för den Väter unseres Herm Jesu Christi, son-
dem wesentltch fUr unseren Väter genommen wird. I ett se-
dermera följande stycke, svaret på frågan: Warum brauchen
wir nun das Wort »Väter», da wir Ihn auch Gott öder Herr
nennen mochten, anföres EsaL 6j. Möjligt är, att Sw. häm-
tat detta citat från Spener. (Danzigerkat. har detsamma, Diete-
rich har s. 623 bland språk, som tala om hela Treenigheten
under benämningen /åder, Esa. 49: 15). St. 192 torde i hvarje
fall hufvudsakligen vara hämtadt från D.
De till fjärde bönen hörande styckena förete i kateke-
serna en mängd variationer. Det torde vara svårt att här
uppvisa något beroende hos Sw. af någon särskild katekes.
Däremot finns i st. 210: Hwarföre säje wi: Gif oss i dag? ett
hos de öfrige ej förekommande tillägg: wt ivete ock intet, om
wi lefwe til morgondagen. Samma tanke uttalas i en af Swe-
bilius gjord marginalanteckning till motsvarande stycke hos
Dieterich s. 63g: et ut admoneamur vitce hrevitatis, h vartill
han fogar tänkespråket: hodie Rex, eras mortuus,
Sw. 218. Huru mångahanda är frestelsen? Twegge-
handa. Then ena är til ondo och förderf; then andra til godo
och wälfärd. 219. Ho är som frestar menniskan til ondo?
Diefwulen som kallas en frestare i Petr. 5: 8. i Thess. 3: 5.
225. Frestar Gud någon? Gud frestar ingen til ondo (1); utan
til godo pröfwar han sina barns tro, hopp och tolamod, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
