Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFIIER SVENSKA KTHEANS ORGANISATION 39
i200talets handlingar, vi ha vår kunskap ifrån, men dessa åro
till sin art sådana, att de återge den princip, som varit rå-
dande, allt ifråLn den tidpunkt, kristendomen lag^ogs.
Kyrkoherdarnes närmaste öfverordnade, prostame, voro
ekonomiskt mycket godt ställda. De voro till antalet få, stif-
ten vore endast delade i två eller tre prosterier på iioo-talet*
Ar 1 1 64 t. ex. funnos endast tre prostar i n. v. Upland, en i
Sigtuna, en i Enköping och en i Aros. * Således utgjorde
hvart och ett af de tre folklanden ett prosten för sig, och
prostame voro bosatta i de betydligaste städerna inom lag-
sagan. Utom hvad de som kyrkoherdar där hade i lön,
hade de i prosteriet en viss afgift af hvar och en jord-
ägare. Huru stor denna var, veta vi icke med bestämdhet,
men enligt brefvens (S. D. I 316—318) uttryckliga utsago an-
slogo folklandstingen 1244 »utan gensagei» 2 penningar af
hvar och en jordägare åt prosten. Hvad dessa bref innehålla,
synes mig böra förstås så, att, sedan prostens intäkter genom
prisfall sjunkit, tingen funnit sig föranlåtna återställa dem till
sitt förra värde.
Äfven den s. k. yngre Våtetgötalagen ^ bestämmer pro-
starnes inkomster inom lagsagan till samma belopp för hvar
och en, som utgör tionde i viss mängd. Att döma af inbör-
des förhållandet mellan värdet af de varor, i hvilka afgiften
kunde erläggas, har detta stadgande i V. G.L. tidigast kom-
mit till vid samma tid som de nyss anförda öfverenskommel-
sema i Upland (eller vid midten af 1200-talet).
Grundvalen för biskopens inkomster var den egendom,
som öfverläts, då stiftet upprättades. I Danmark är det konun-
gen, som upprättar stiften och som öfverlåter biskopen afkast-
’ H i Ide b rand. Sv. Medeltid III, s. 159 £f., har enligt egen uppgift sam-
manställt St3rffes uppgifter i Skandinavien imder unionstiden.
* De tre prostame nämnas som vittnen S. D. I: 51; S. D. I: 316 och 317
(1244) visa, att då endast fanns en prost i Tiundaland, och 318 likaledes att det
fiums endast en i Fjärdhundra. Nägon tUIbakagäng i antalet kan man ej tänka sig.
• V. G. L. n, Kr. B. fl. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
