Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Falk. Sankt Olofs minne i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
78
HARALD FALK
pelare stå, finnes ock en källa, helgad åt S:t Olof och beryk-
tad såsom offerkälla.
I en sandbacke vid gården Källsröd upp väller en källa,
kallad S:t Olofs källa. ^ Denna källa var beryktad för sin un-
dergörande kraft och var en vanlig vallfartsort på S:t Olofs-
messodagen.
Den första penningskatt, som man känner, att bohuslän-
ningame erlagt för sina hemman, är den som år 1280 påbjöds
af konung Magnus Lagaboeter under namn af S:t Olofs
penning. ^
I Harstads kyrka i närheten af Kungälf fanns för ej
länge sedan i den då ej nedrifna gamla kyrkan hans bild.’
S:t Olof trampar på ett troll, som illa vrider sig under hans
fötter, — en afbildning af S:t Olof, som synes haiva varit
mycket vanlig. Bilden antages vara från 13 1. 14 århundradet
* Holmberg, a. a. 3, s. 71.
’ Holmberg, a. a. i. s. 55.
’ Brusewitz, Elfsyssel, s. 43.
Ormen fir så snar som sky
Oxen drifver sA långsamt till by.»
»Hör du Harald, hvad jag säger dig:
Hvad dig tyckes, synes ock mig.
Är mitt skepp något bättre än ditt.
Så gärna må du taga mitt.
Så tag då Ormen den snare.
Och jag tager Oxen den late.
Först ville vi till kyrkan fara.
Förrän vi röra vid segel och ära.»
S:t Olof, han går på kyrkogård.
Som guldet skiner hans dejliga här.
Så brådt kom bad för kung Olof in:
»Och nu seglar Harald broderen din».
»Sä lät dem segla, som segla vill,
Guds ord det vilja vi lyda till.
Messan är vår Herres ord,
Svenner tan vatten och gån till bord.
Vi gä till bord och fä oss mat
Se*n skola vi taga stranden fatt.*
Sä gingo de ned till strande,
Där Oxen låg vid lande.
Sä snarlig de till stranden utbära
Både ankare, tåg och åror.
S:t Olof sätter sig i främsta stamn,
»Far fram Oxe i Jesu namn.»
S:t Olof tog Oxen vid hvita horn,
»Grack nu, som du gick i kom».
Oxen tog till sä fort att skrida
Efter stodo böljorna så strida.
Han visade ^ten diäng upp i rä;
»Se efter, om vi kunna Harald nä.
Jag aktar ej mer all världens pris
Än toppen utaf ekeris.»
»Jag ser under Noriges land
Silkessegel med gyllne rand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
