Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
142 H. SCHL-CK
logica, libros Topicorum, i synnerhet de fyra första böckerna,
libros Elenchorum, libros Priorum et Posteriorum och libnim
De Anima helt och hållet eller delvis. De, som skulle pröfvas
för licentiatexamen, skulle dessutom hafva genomgått: librum
Physicorum, De generatione et corruptione. De celo et mundo,
De Sensu et Sensato, De sompno et vigilia, De memoria et
reminiscentia, De longitudine et brevitate vite, librum Meta-
physice samt några matematiska böcker. Ingen skulle blifva
magister, så framt han ej utom dessa böcker äfven genomgått
libros morales, särskildt större delen af librum Ethicorum och
åtminstone tre böcker af librum Metheororum. ^
Det sätt, på hvilket dessa arbeten studerades, var dock
ganska skildt från den metod, som i våra dagar användes vid
själfstudium och akademiska föreläsningar. Endast en obetyd-
lig minoritet af scholareme torde hafva ägt de här uppräknade
böckerna, knappt någon torde hafva hafl dem alla, och de
flesta hade förmodligen ingen bok alls. Ty man läsie icke
böcker som i våra dagar, utan man hörde dem föreläsas, och
efter lärarens föredrag gjorde lärjungen sina anteckningar i sitt
skrifhäfte.
Undervisningsmetoden kände två olika slag af föreläsnin-
gar, expositio och questiones. ^ Expositio gick till på följande sätt
I en prolog sysselsatte föreläsaren sig med några allmänna frå-
gor med hänsyn till det arbete, som han under läsåret skulle be-
handla, och diskuterade problemet från synpunkten af causa ma-
terialis, formalis, finalis och efficiens. Därpå angaf han de vikti-
gaste indelningarne af ämnet, tog divisionens första membruna
och subdividerade detta, dividerade därefter första membnmi i
denna subdivision o. s. v. tills dess han kom fram till en division,
som blott omfattade det första kapitlet. På hvarje del af arbetet
och på hvarje kapitel tillämpade han sedermera samma metod,
och fortsatte ständigt divisionen, tills dess att han kom fram
till en sats, som uttryckte en i sig afslutad tanke, hvilken han
sedermera parafraserade. Han öfvergick aldrig utan vidare från
en del af det arbete, han skulle parafrasera, till en annan, icke
ens till en ny sats, utan att noggrant analysera de skäl, hvar-
^ Chartukrium III, nr. 1319-
’ Den efterföljande framställningen af denna punkt ftr lÄnad från Thorot, a. a. 73.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
