Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
164 H. SCHtCK
Han svor, att han under fyrtio dagar efter inceptio skulle de-
terminera questiones; att han skulle incipiera under den ma-
gister, som examinerat honom i licentiatexamen, eller någon
annan, som denne gillat; att alltid hålla hop med mag^trama
och försvara deras privilegier; att ej disputera i rent teologiska
ämnen, isynnerhet ej om treenigheten och incamationen; vidare
att han determinerat i -Paris eller annat studium generale; att
han ej skulle incipiera, när han såg någon annan licentiatus
incipiera, utan vänta med att läsa sin lectio och determinera
sin questio, tills dess att denne slutat; att han fyllt 21 år och
sex år studerat artes och att han skulle föreläsa under två år,
så framt ej något giltigt hinder (rationabilis causa) mellan-
komma Slutligen lofvade han att iakttaga universitetets och
fakultetens statuter och försvara dess privilegier.
Då dagen för inceptio sedan kom, begaf sig incipiendus
till Vicus Straminis, åtföljd af de inbjudna, och höll där i en
af nationens skolor sin första föreläsning, såväl en expositio
som en questio. Därefter reste sig den magister, >sub quo in-
cepit», och höll ett tal, hvarefter han påsatte honom »capam
rotundam et nigram», tecknet på magistervärdigheten.
Incipiendus var därmed magister — förut hade han blott
titulerats »dominus» — och han var nu en röstägande medlem
af sin nation.
Det återstår då att öfvergå till nationens historia och
den betydelse nationslifvet och nationsinstitutionerna hade för
scholarens studier. Men innan jag i fortsättningen på denna
uppsats redogör för nationens organisation, vill jag a£sluta
denna afdelning med en öfversikt af vissa yttre data i den
anglicanska nationens historia.
Huru scholarkorporationen äldst varit organiserad, kän-
ner man ej, men att den icke uppträdt såsom någon plenar-
församling, i hvilken alla scholarer, graduerade och ogfradue-
rade, haft säte och stämma, är ytterst troligt Sannolikare är,
att den stora, gemensamma scholarkorporationen föregåtts af
en mängd andra fätaliga och mer eller mindre fast ordnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
