Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
176 H. 8CHt)CK
-nisse in nacione» facerem et viverem ad honestatem ejusdem.
Adivi ergo Bomundum, inquisicionem faciens de singulis» qui
nullum respondit esse magistrum nacionis nostre Parisius, ad-
jungens eciam me posse ire, si vellem, quia nec ego, nec qui-
cumque alius, potestatem possem habere uUam in nacione, nisi
venerint duo de minori propter statutum quoddam etordina-
cionem quam nuper fecerat nacio in procuratoria magistri Ja-
cobi Winthorst». Magister Albertus bad dä att fä se nations-
beslutet, men bedellen vägrade att lämna honom vare sig boken
eller nycklama, och kyrkoherden var lika omedgörlig. Den
energiske magistern vände sig dä till den filosofiska fakulteten,
och denna befalde verkligen, att bOcker och nycklar skulle
tillställas honom.
Någon »sammankomst» kunde magister Albert emellertid
ej hålla med sig själf, och först då Jacob Winthorst i augusti
1 44 1 återvändt, kunde nationen hälla en »congregatio», hvar-
vid magister Albert utsågs till procurator och mapster Jacobus
till receptor. Enigheten inom denna fätaliga nation var emel-
lertid ej den bästa; Jacobus skref en »libellus diffsmiatorius»
mot Albertus »de perjurio, de excommunicacione, de apostasia
et multis aliis» och Albertus, hvilken som procurator bestämde
öfver protokollsboken, fylde denna med invektiv mot sin fiende.
Som de emellertid länge voro de enda magistrarna, måste de
underkasta sig förtreten att välja hvarandra till nationens båda
förtroendeposter och växla de båda ämbetena. ^ Först då det
i sept 1442 tillkommit en tredje magister, Amoldus Sommer
de HoUandia, och denne kunde fälla utslaget emellan de båda
förra, som hvar och en röstade på sigj själf till procurator,
tycktes det kunna blifva något mera lugrn, men i stället blef
grälet ännu hålftigare.
Emellertid började de tyska studenterna så småningom
att återvända till Paris. 1443 determinerade sex scholarer, och
en sjunde blef först licentiatus samt sedermera magister. Dess-
utom kommo några af de äldre magistrarna tillbaka, och Win-
thorst, som blifvit utstött ur nationen, fick utfärda en ödmjuk
^ 1 441 fanos dock cd scholaris, Henricus de Marcxen, som dA detenrnne-
nde. Auctariam II, 529.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
