- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
37

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från en forskningsresa till herrnhut 37
för den herrnhutiska väckelsen i Västergötland, ja, en slags
medelpunkt för herrnhutismen i hela västra Sverige, mot-
svarande Odhelius och Stockholm i östra. Tengbom trädde
snart i liflig förbindelse med församlingen i Herrnhut och
Marienborn.
Grefvinnan Margareta Stenbock, född Clerck, på Stora
Bjurum i Vilske-Klefva socken i Västergötland, hade genom
sin separation från kyrkan och dess religiösa bruk och genom
de egendomliga uppträden, som ägt rum på hennes gård, be-
kanta under namnet »passionsspelen på Stora Bjurum», gjort
sig känd i vida kretsar af vårt land. 1 Troligen på uppmaning
af Tengbom besökte Östergren äfven detta »separatistnäste»
och stannade där i fyra veckor. Genom hans vittnesbörd om
försoningen i Lammets blod fördes grefvinnan (straxt före jul
1740) och de flesta af separatisterna till frid och trosvisshet2
och förenade sig kort därpå åter med kyrkan och deltogo i
gudstjänsten och nattvardsfirandet Den 22 september 1741
ingaf hon i Skara domkapitel en gripande trosbekännelse om
den fbrändring, som med henne inträdt. 3 Hon blef sedan till
sin död (d. 3/11 1743) en ifrig främjare af den nya riktningen
bland sina underlydande och sina vänner och bekanta, samt
trädde äfven i korrespondens med herrnhutiske biskopen Poly-
karpus Müller och »generalältestin» Magdalena Schellinger. 4
En fjärde betydelsefull eröfring gjorde herrnhutismen vid
samma tid, då genom Andreas Tengbom och Z-.s Berlinische
Reden den bekante separatisten, f. d. prästmannen, Christian
Ulbrik Lenberg5 i Vänersborg »kom på försoningen i Lammets

1 Se Bergstrand, a. a., sid. 89 ff. Denne författare visar dock föga för-
stftebe fOr mystidsmeDs karaktär. Han ser däri blott ett rått och skamligt oväsen.
2 Se Olof Björns (Ulrich Bahrs) och Elias Östergrens Relation von
der Reise nach Lappland und Finnmarken, dat. Stockholm d. 31/8 1741. R. 15, Q, c.
3 Se Bergstrand, a. a., sid. 194. Orsaken till hennes omvändelse är
denne förf. obekant.
4 Den Vs 1742 skref hon ett bref till församlingen (R. 19, F, 5). Därpå
lum svar fiin Polykaipus MtUler, dat. Marienborn d. **/? 1742, och Magdalena
Sdiellmger, d. "A 1742. På dessa bref svarade hon med ett bref till Poly-
knpos MflUer, dat Göteborg d. 3/9 1742. (De tre sista i R. 19, F, 8, B).
5 Om honom se Henning, Religiösa rörelser, sid. 227 ff., Bergstrand,
L a., sid. 21 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 5 19:03:38 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1903/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free