Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
NIUS JACOBSSON
H
3. Bittert är allt jordiskt nöje
Mot det sälla tidsfördrif,
^ Att med tårar, fröjd och löje
Kämia dig du rätta lif,
Intet hinna annat sköta
Än med kärlek möta dig,
Mot din kärlek, som här flyter
Endast att omfamna mig.
5. Söta vän, hur* litet känner
Jag ännu din kärlek rätt!
Fast din heta anda brinner.
Gör den dock mig icke mätt,
Som mig med dig själf vill para,
Och din kärlek finga mig,
Att jag ett med dig f&r vara,
O! ett sällt och saligt lif!
6. Träng igenom alla stängsel
Och gör luft för andan min!
Hjälp mig ur mitt svåra trängsel
Gror mig fri till själ och sinn!
Att jag dig mä ute möta
Du min Brudgum Jesu kär,
Hvarest jag uti ditt sköte
Endast får dig vara när!
7. Tusen kärlekskyssar Ijofva
Skall då skänkas utaf dig,
När jag blir din brud och dufva
I ditt sköt’ förnöja mig!
Ingen skall då mer bortrycka
Den du till ditt bröst fått tryckt.
Men fär bli ditt sälla smycke.
När han från sig själf blir ryckt.
N:o 37, v. I. Ack! söta nöje, som mitt
hjärta rörer.
När jag min Jesu frid i själen hörer,
Dä visar Jesus, att han seger vimnit.
Och jag uti hans sår har läkdom funnit.
2. O! Ijufva fröjd och lust! Då du
tilltalar
Min själ, o, Jesu söt ! Och mig hugsvalar
Med Andans Ijufva blåst, att fröjd ej tryter.
Men Jesu kärleks ström i själen flyteri
3. Mitt hufvud Andans eld just tycks
omgifva.
Mitt hjärta kärlek vill ur kroppen rifva,
Min mun min Jesus gör helt fiill med löje,
Min själ hon smakar nu osägligt nöje!
4. Nu tårar ömnigt ner af ögon rinner
Och känner likväl, odi mitt hjärta brinner.
Att jag i glädje snart nu helt försmäktarl
Dock så en svalka söt bland hettan fläktar I
5. Jag häpnar uti fröjd, och kroppen
svetlar
Af kärleks eldar, som mig helt upphettar!
Ack! i ditt sälla land, om jag nu vore,
Hvad himmelsk härlighet jag där erforel
6. Hvem kan uttala rätt den fröjd jag
känner,
Den söta kärleks eld, som hjärtat bränner!
En längtan är hos mig, att jag är vorden
Nu ledsen vid mig själf och leds’ vid jorden !
N:o 42, v. I . Allra Ijufsta himlamanna
01 hur Ijuflig är din saft!
Du mig drifver att ej stanna
Vid de ting, som ej ger krafL
Värdes oupphörligt öka
Eld i mig dig ifrigt söka I
2. Kärleks eld i mig låt flamm^
Så jag helt upptändas må!
Låt som barnet här sin amma
Mig din kraft stads’ suga få!
Brinnand’ efter dig jag löper
Ty du är för själen söter!
3. Ljuflig månd’ din eld nedrinna
I min själ, o, söta du!
Hvar blodsdroppa liksom brinner
Och af glädje hoppar nu!
Blås allt mer upp eldens låga,
Brinnand* gör all min åhåga!
4. Olja låt pä elden rinna
Söta Jesu, mer än mer!
Allt hvad i mig är månd’ brinna.
När din blåst i kraft du ter.
Kom dä med ditt Ijufva väder!
Blås upp elden, som mig gläder!
7. Munnen mysand’ fiill med fröjder
Gör du samt ock foten lätt!
Själen Ijuft i dig förnöjder,
Och hon då uppå allt sätt
Sjunger lof sin vän till ära,
Annat hon ej vill begära!
8. O! hur är den stunden söter!
Ack hvad gifver den fÖr kraft.
Då Brudgummen Bruden möter
Och ingjuter lifsens saft!
Hon må då delaktig blifva
Af det. han vill evigt gifva!
9. Jul)eltoner, glädjeröster
Flyta fram då ur dess sköt!
Hon ock känner himlatröster,
Samt att Vännen är helt söt
Och med fröjd månd’ honom fiuniial
Längtar hem till Vännen hamna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
