- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
315

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTOBLå. 315
taga dessa »Brodini synodalia».^ Själf utfärdade han också i
kapitlet och på prästmöten ordningar for sitt stift.*
I fråga om förändring af prästdräkten medgaf Spegel i
en af dessa sina »ordningar», att det »lämnas hvarjom och
enom sitt behag, väl vetandes, att man därutinnan visar, huru-
dan inclination och välvillighet, man hafver till att konformera
sig med Sveriges ärevördiga prästerskap».^ Äfven här visar
sig, huru Spegel sökte vinna sitt prästerskap med godo. Emel-
lertid blef den gamla prästdräkten icke genast och allmänt
bortlagd. När stiftet 1686 skulle åt sig utse riksdagsman, ön-
skade det att blifva representeradt af Johan Lutteman i Burs,
såvida domkapitlet därtill ville samtycka. Kapitlet svarade,
att det »konsenterade», »allenast Hr Johan byter något litet
•om sin habit och ska£far sig kappa, att han i klädedräkten ej
må vara de andra svenska präster olik».*
Gezelius säger i sin förut åberopade likpredikan, att Spe-
gels arbete på Gotland var så mycket svårare, »som man be-
höfde först att böja sinnen till kärlek till sin nådigste rätta
öfverhet och afdraga dem ifrå sina gamla seder och inrotade
vana, hoilken de egenvilligt försvara och behålla söktes. Utan
tvifvel innehålla de kursiverade orden ett omdöme om gotlän-
dingames förhållande till den nyinförda ordningen, som är allt
f&r strängt, i synnerhet så allmänt uttaladt. Det har också
från gotländsk sida blifvit bemött. Gezelii yttrande ger Lars
Neogard, kyrkoherde i Östergam anledning att i sin »Gautau-
Minning», 1732, som i manuskript förvaras i Visby läroverks
bibliotek, i ett särskildt kapitel, det 6:te, afhandla »Gotlands
förmenta falskhet och otrohet emot sin rätta öfverhet och Sve-
riges Crono». Här tar han sina landsmän i försvar för den
gjorda beskyllningen. Hvad som i denna sak är öfverens-
stämmande med det verkliga förhållandet är endast, menar
Neogard, att, »alldenstund landet nyligen hade varit under

^ Prot d. 12 ang. 1680 e. xn.
* SåcUmA »ordningar, tom i detta oonsistorio åro gjorda eller renoverade»
finnas ntfibrdade d. 12 aug. 1680, 18 nov. s. &., 20 jan. 168 1, 22 okt 1684.
Se prot.
* V. P. d. 18 nov. 1680.
* V. P. d. 23 juli 1686.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free