Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Karl Heussi, Dr, und Hermann Mulert. Atlas zur Kirchengeschichte. 66 Karten auf 12 Blättern. Anm. af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 QRAXSKXINGAR OCH ANMÄ[^’IXOAR
ända till det fjortonde århundradet. Af särskildt intresse äro
här kartorna A och C, som lämna en klar och för mången
säkert öfverraskande bild af Nestorianismens ofantliga utbred-
ning i denna världsdel. Dessa kartor äro förträffligt ägnade
att väcka den studerandes uppmärksamhet på nestorianismens
så alltför ofta förbisedda eller åtminstone icke tillräckligt be-
aktade betydelse för hela Asiens kultur. Äfven kartorna B,
D och E, som åskådliggöra det kyrkliga läget i Väst-Asien
vid 600-talets början samt upplysa om latinska eller väster-
ländska patriarkat, ärkebiskops- och biskops-dömen i Orienten
under medeltiden, äga sitt icke ringa pedagogiska värde.
Kartbladet n:o IV har till öfverskrift >Zur Kirchen-
geschichte Osteuropas» och innehåller specialkartor öfver bl. a.
missionen bland slaverna år 867, Öst-Europas kyrkliga läge
omkring år 1090 samt Orientens kyrkliga ställning omkring
är 1900. Icke minst intressant är den sistnämnda, som med
stor tydlighet visar, hur splittrad i kyrkopolitiskt afeeende våra
dagars grekisk-ortodoxa kyrka är. Den lilla »Serbisk-ortodoxa
kyrkan af Montenegro» lyder lika litet under det kyrkliga
öfverhufvudet i Athen som under patriarken i Konstantinopel.
En geografisk öfversikt af Västerlandets kyrkliga utveck-
ling från femte till nionde århundradet lämnar kartbladet n:o
V, medan det sjette behandlar särskildt de romanska länderna
under medeltiden. V C samt VI A och B gifva en god
föreställning om Islams våldsamma stormflod och dess succes-
siva tillbakaträngande. Ännu ypperligare kartor äro VI C
och D, af hvilka den förra belyser cluniacenserreformens histo-
ria intill mtdten af looo-talet, den senare visar Italiens, Frank-
rikes och angränsande tyska områdens kyrkliga indelning
inemot år 1200. Kartbladen n:is VII och VIII behandla de
germanska länderna under medeltiden, med de isländska, be-
visligen oriktiga namnen »Suithiod» och »Gauthiod» samt
Birca, placeradt på Sigtunas plats, medan sistnämnda stad na-
turligtvis icke finnes ens upptagen på specialkartan VII B
öfver Skandinavien och Östersjöprovinserna. Däremot må med
tillfredsställelse konstateras, att namnet Birka undgått den led-
samma förtyskningen »Björköstadt», som möter i Haucks real-
encyklopedies nya artikel »Schweden». Det nionde kartbandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
