Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 EDVARD WEBMCBANTZ
Tisdagen den 2 november återupptogs ärendet Närva-
rande nämnda dag voro Arv. Horn, M. Wellingk, G. Cron-
hielm, N. Tessin, C. G. Ducker, G. A, Taube, M. J. De la
Gardie, A. Baner, K. R. Horn, C. C. Ekeblad och S. Lager-
berg.
Angående den diskussion, som läsningen af rannsaknings-
protokoUet denna daig framkallade, må här endast anföras
grefve Cronhielms förklaring, att Grubb tagit miste, när han
i sin katekesförklaring såsom sabbatsdagar betecknat alla dagar,
på hvilka gudstjänst hållas, och att allenast söndagen, som i
Nya testamentet firas i stället för den sjunde dagen i Gamla
testamentet, vore sabbatsdag.
Voteringen.
Fredagen den 19 november anställdes votering angå-
ende resolutionen i sammanhang med voteringen i det bekanta
Sicklamålet. Närvarande voro Arv. Horn, G. Cronhielm, N.
Tessin, C. G. Ducker, G. A. Taube, M. J. De la Gardie, A.
Baner, H. H. von Lievven, C. C. Ekeblad, S. Lagerberg och
C. Gyllenborg.
Grefve Gyllenborgs votum i Sicklamålet inledes med ett
yttrande öfver de öfverklagade religiösa sammankomsterna i
allmänhet och har följaktligen tillämpning äfven i fråga om
sammankomsterna i Umeå, hvarför det äfven här må refereras.
»Vore här», yttrade han, »fråga om att stifta lag, så kunde
de för och emot sammankomsters tålande vidlyftigt andragna
skälen komma att skärskådas och uppmärksamméis, men som
sådant nu hvarken är eller kan vara i fråga, sedan vi redan
hafva lag, bestående af så många kungl. förordningar, så tror
jag för min del mig endast och utan vidare resonemang böra
taga anledning till dessa sammankomsters fördömande såsom
olagliga därutaf, att högbemälte förordningar ej allenast nämna
och förbjuda svärmerier och kätterska läror, utan ock i gemen
alla sådana oordentlige sammankomster, som tid efter annan
blifvit öfverklagade. och det så klart, att jag ej kan se, huru
dessa förbud kunna appliceras allenast till de förra. Dessa
förordningar äro så i deras fulla vigör och på så många riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
