Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KYRKLIGA INFÖRUFYANDE MED SVERIGE 1 99
skåpens öfriga ständer skulle till riksdagen framdeles skicka
representanter, hade således dessa tillfälle att vid frågans åtgö-
rande framföra sina erinringar och önskemål.
I recessen upprepas ordinantians bestämmelser rörande
biskopens ämbete; han skulle hafva uppsikt öfver att präs-
terna skickligt och ordentligt skötte sitt kall och genom
visitationer undersöka tillståndet i församlingarna; han skulle
tillse, att kyrkoinspektoren, som hade kyrkornas räken-
skaper om hand, väl förrättade sina åligganden. Biskopen
skulle i vissa fall understödjas af generalguvernören. Förseel-
ser mot kyrkoordningen skulle således handläggas och afdömas
af dem båda i gemenskap. Då dylika mål särskildt före-
kommo vid de s. k. prostemötena eller landemötena, som årli-
gen höUos vid midsommartiden i Lund, skulle genercdgnver-
nören vara närvarande vid dem. ^ Från landemötet skulle man
ha rätt att vädja till hofrätten i Jönköping. Att ständerna i
Skånelandskapen dock icke voro nöjda med att ha som andra
instans en uppsvensk domstol, torde framgå af den begäran,
de framställde vid 1664 års riksdag, om inrättande af en sär-
skild domstol för dessa landskap. Denna begäran blef då af-
slagen af finansiella skäl. ’ I recessen upprepades också för-
budet för blifvande ämbetsmän i svensk tjänst att idka stu-
dier vid andra läroanstalter än dem, som hörde under Sveriges
krona liksom förbudet för dem, som voro födda utom Sveriges
område eller blifvit uppfödda utomlands, att befordras till äm-
beten i svensk tjänst.
Genom Malmö recess hade sålunda de kyrkliga förhållan-
dena i Skånelandskapen ordnats i hufvudsaklig öfverensstäm-
melse med de skånska ständernas vilja Hos förmyndarerege-
ringen, som icke i allo fann recessen tillfredsställande, mognade
dock alltmera tanken på att genomföra den närmare förbin-
delse i lag och sed, hvarom hade förhandlats vid landtdagen.
* Det var egentligen bestämdt genom en förordning Vö 1618 (Rordam,
Danske kirkelove, III. 64), att tvänne prost- eller landemöten årligen skulle hållns
i stiftet, men praxis allt sedan 1658 (Hist. Tidskr. för Skåneland, II 6: 324) var, att
blott ett ordinarie landemöte hölls hvart år, hvilken praxis erkändes i Malmö recess.
- R. R. V» »664. Det var i synnerhet adeln, som önskade en särskild
hofrätt för Skånelandskapen. 1662 års kommission gaf visserligen ett obestämdt
löfte dårom, som dock ej infriades. Fabrictus, II, 20, 32, 36, 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
