Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134. AUGUST HALLKNBERG
chismi förklaring». ^ Vid de tre stx)ra högtiderna skulle degnen
samla de unga omkring sig i byarna, undervisa och förhöra
dem i katekesen »med en god tillockelse oc siunge en Psalnie
med dennem oc lade dennem siden hoffuiskeligen lege paa
gaden». I det sjuttonde århundradet voro samma bestämmelser
på det hela taget rådande; det medgafs dock, att oftare andra
dagar än helgdagar kunde användas till barnaundervisning
och denna hållas ute i byarna, i synnerhet om dessa lågo mera
aflägset från kyrkan. *
Biskop Winstrup ådagalade ett lifligt intresse för under-
visningsväsendet och icke minst för folkundervisningen. Sålunda
inskärpte han vid den ena stiftssynoden efter den andra präs-
tens plikt att om söndagen hålla katekesförklaring och att
hafva tillsyn med degnens undervisning. ^ Han inskärpte till-
lika ofvan nämnda gällande bestämmelser om ordningen för
degnens undervisning, att den skulle meddelas dels om sön-
dagen, då han skulle förhöra de unga, som voro samlade vid
kyrkan, hvad de hade inhämtat af prästens predikan, dels på
andra dagar efter prästens kungörelse från predikstolen.
Uppsikt öfver degnen 9ch hans undervisning var verkligen
mer än väl behöflig. Sätesdegnerna voro ofta mycket okun-
niga och kunde ibland hvarken läsa eller skrifva, hvaröfver
det klagades såväl under det sextonde som det följande
århundradet, äfven sedan Skånelandskapen kommit under
wSveriges krona. Degnekallen innehades ofta af >en h(^p
handt verksmän, af skräddare, skomakare, snedkare och desslike,
som frän städerna begifva sig ut på landsbygden och idka
samma sitt handtverk, församlingen hvad deras rätta arbete
tillstår till intet synnerligt nöje och ej ungdomen till rågon
uppbyggelse». * Var degnen inte okunnig, så var han i stället
’ Förklaring af nogie Artikler i Kirkeordinansen ’/s 1555, Rordam, I, 468.
- Förordn. "^^n 1623, ^Va 1 629 och 1643 års recess. Rordam, III, 10 1,
ib2, 292.
•’ Hist. Tidskr. för Skånel., II, 6: 305, 315, 317, 319, 322, 327. I dansk
lag var det noga ålagdt sockenprästen och häradsprosten att hafva appsikt därmed.
Förordn. *"/« 1634, intagen i 1643 års recess. Rordam, III, 235, 293.
* Stenbocks betänk, till B. Oelreich. Stenb. Sami. I Lödenip t. ex. var
do^nekaliot besatt med en person, som var »paa hantwercket en Skomager och en
idiota». Fabricius, II, 150.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
