Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMTANKAR FRÄN SLUTET AK 1700-TALET 203
Pnrnotionerna hafva visst icke i sig själfva någon skuld,
utan är fast mera onekligt, att deras i vår tid så högt drifna
studium har frambragt så många viktiga sanningar och reflexioner,
som icke litet bidraga till att styrka en välsignad kristen i sin
öfvertygelse både om religionens sanning och den heliga skrifts
oemotsägliga trovärdighet.
Men att man härmed intet kunnat uträtta emot uppenbara
föraktare, sådant härrör hufvudsakligast af den redan sagda or-
saken, att man åtagit sig försvara det, som icke kan försvaras,
nämligen religionen, utan att först skilja honom ifrån lärosats-
felen, med hvilka han i deras tankar är ett och detsamma. Så
länge man icke borttager dem utan. låter själfva religionen för
deras skull af motståndaren blifva såsom orimlig ansedd, för-
dubblas hans misstankar, så att hela anläggningen med pneno-
tioner och allt förekommer honom förhatlig, emedan han tänker,
att man med list och omväg vill snärja honom att samtycka en
religion utan sammanhang medelst ursprungets osannfärdigt före-
gifna gudomlighet. Att så händer, har erfarenheten så mycket
mera intygat som det är en allmän klagan, att ju mera praeno-
tionsskrifter utkommit, dess mer har irreligionismen, naturalismen
och nya socinianismen tillvuxit, hvilket allt till den utgång inträffat,
som vi på våra trosförvanters i Tyskland vägnar så högt beklaga och
med rätta befrukta, att den en gång jämväl hos oss kan träffa,
då renlärigheten i själfva lärostäderna saknad varder.
Af allt detta följer således handgripligen, hurusom intet
annat medel gifves till den sanna lårans försvar än att inrätta
lärosättet i sådan förbättrad form, hvarigenom alla kontradiktioner
borttagas och uttrycken i trons fundamentala artiklar så jämkas,
att den ena icke stöter omkull den andra hvarken omedelbart
eller genom däraf dragna klara slutsatser. När detta göres sä,
att religionen får framlysa i sitt harmoniska sammanhang och i
sin rätta härliga gestalt, som medför en öfvernaturlig, förundrans-
värd behaglighet, så vinner han säkert ett allmännare bifall och
kan ej vidare föraktas eller vara förtäckt för andra än dem,
hvilka med ett i ondskan förhärdadt uppsåt hafva utvalt den
olycksaliga lotten att i evighet förtappade varda.
Fordom, då läran stod i fara eller nöden fordrade någon
förbättring i lärosättet, blefvo koncilier sammankallade att därom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
