Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. Tvänne bref från år 1815 angående det s. k. Norrlandsläseriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 303
På vägarne och hemma i husen, ofFenteligen och enskildt öfver-^
falla då desse hvar och en, som icke hörer till deras samfund,
med hotelser, med förbannelser. De se huru djäfvulen i hamn
och i häl följer dem, som läsa Norborg, Johan Arndt m. fl. De
se den ena nedsjunken i helvetet öfver fotbladet, den andra till
knä, den tredje till medjan, den Ijerde ända upp till halsen. Äfven
de, som allmänt äro kända för god kristendomskunskap, rena
seder, välgörande, fördömas utan skonsamhet såsom egenrätt-
färdige, såframt de icke erkänna sektens auktoritet och antaga
dess lärosätt. Om sedernas renhet är i allmänhet mindre fråga,
än om renhet i lära efter deras läroform. De barn, som under-
visas enligt den förbättrade katekesen, insupa villfarelser och
djefla lärdom, hvarföre ock händt, att föräldrar, som gjordt
början med att lära sina barn denna katekes, därmed upphört
och tillgripit den gamla. Det är fara värdt, att flere följa detta
exempel, hälst det är bekvämligare för modren, som sittande
vid sin spinnrock ger undervisningen, och då, utan att se
i bok, kan rätta barnet, när det felar vid innan- eller utan-
läsning.
Men jag måste ödmjukast anhålla om tillgift för min vid-
lyftighet. Det är otvifvelaktigt, att dessa lålsare tagit miste
om kristendomens sanna anda. Visserligen äro ock de få, som
på egen öfvertygelse grundadt denna oskapliga byggnad. De
fläste upprepa utanläxor. Men med människor, som göra sig
en förtjänst utaf, att kunna döda allt sundt förnuft, kommer
man icke långt. Jag vill väl och bör icke heller påstå, att
Luthers skrifter, läste med urskiljning, föda ett sådant miss-
foster. Men vågar dock tro, att de för den okunnige och till
svärmeri benägne, äro högst otjenlige, i synnerhet hans för-
klaring öfver Galaterne, som på sektens bekostnad blifvit upp-
lagd, samt Evangeliipostillan på otaliga ställen. Förvillande är
han, när han på det ena stället säger: >Om någon uppfyllde
lagen, så skulle hon icke straffas såsom syndare, utan kallas
och vara rättfärdig», och på ett annat: »om någon gjorde hvad
lagen förmår, så kunde han ändå icke undgå att blifva för-
lorad.» När han på det ena säger: »det kan väl hända, att vi
äfven i det, som vi på det allra bästa veta och förstå, likväl
kunna fela och fara ville», och på ett annat: »den trogna*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
