Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Två bidrag till den lutherska ortodoxiens historia. Reinhard, J. Die prinzipienlehre der lutherischen Dogmatik von 1700 bis 1750 (Hollatz, Buddeus, Mosheim). Weber, E. Der Einfluss der protestantischen Schulphilosophie auf die ortodox-lutherische Dogmatik. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39^ GRAK8KNIN0AR OCH ANMÄLNINGAR
sin verksamhet i en församling, på hvilken den träffar in, har
helt säkert rik anledning till tacksamhet, för att så är. Visser-
ligen får han ej af detta förhållande låta sig fbrledas att söka
hålla dessa »formuleringar» vid ett lif, som dock numera
omöjligen kan blifva annat än konstladt, men om det å ena
sidan för honom innebär en stark maning till ett oaflåtlig^
arbete på att söka bringa sina eg^a trostankar till ett med den
gamla dogmatikens i formell klarhet och fasthet någorlunda
jämnbördigt uttryck — hvarvid visserligen de otåliga måste
erinra sig, att »Rom ej byggdes på en dag» — är det å andra
sidan egnadt att inskärpa vikten för prålsten af att äga en
verklig kunskap om denna gamla dogmatiks tankar. Utan
en sådan saknar han en af de viktigaste förutsättningarna för
att i sin förkunnelse verkligen komma i kontakt med sina
åhörares ej blott känslo- utan tankevärld och att så möjligen
kunna föra dem något steg framåt i klar religiös insikt. Men
äfven i rent vetenskapligft hänseende skulle, tror jag, ett med
vår tids skärpta metoder företaget förnyadt studium af orto-
doxiens historia kunna lämna en oanadt rik äfkastning. Och
sedan dogmhistorikern banat vägen, skulle helt visst också
systematikern till sin förvåning finna, hiuii mycket han allt
jämt, fast på annat sätt och från andra synpunkter än förr,
har att lära af dessa vår kyrkas, för en tid undanskjutna,
gamla lärare. Särskildt Webers arbete har gfifvit mig ett
starkt intryck häråt. Den som följer hans framställning får ej
blott steg för steg en allt större respekt för energien i det i
den ortodoxa dogmatiken nedlagda tänkandet, utan ser ock
allt tydligare, hur bakom de skolastiska formlernas skenbart
döda och torra skelett, ett ganska rikt lif pulserar, hur det
brottas med det inadekvata begreppsmaterialet och visserligen
ofta där£if låter sig hämmas, men ock ej sällan segerrikt vet
att skaffa rum för sina intentioner.
Den punkt, på hvilken Reinhards undersökning sätter
in, är den, som vid sträfvan att vinna en ny, mera objektiv
värdesättning af ortodoxiens arbete helt naturligt i första hand
drager intresset till sig, och som särskildt genom Tröltschs
ofvannämnda arbete skjutits i förgrunden: frågan om förhål-
landet mellan de två normerna: förnuft och uppenbarelse, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
