- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
96

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 8

H. LEVIN

seende på hans ämbetes förrättande och öfverlämnade åt honom
tredingssigillet. Därjämte blef han ock, heter det i protokollet,
»vocerad till en consistorial i den afdödes ställe».
Medlemskapet i kapitlet följde sålunda vid detta tillfälle inte af sig själf
med prostbefattningen. Lauritzen hade alltså fått tvenne
efterträdare i kapitlet. Kapitlet var följaktligen nu sammansatt af
förutom superintendenten sex medlemmar, tre prostar och tre
andra prästmän. Märkligt nog, tillhörde alla de tre sistnämnda
medeltredingen, Erik Petræus i Gothem, Mattias Rask i
Eskel-hem samt Holger Söffrensen i Dalhem. Möjligen undvek man
med afsikt att kalla konsistorialerna alltför långt ifrån. Tyvärr
bruka bisittarne i kapitlet icke uppräknas i protokollet. Det
sägs bara, att närvarande voro superintendenten, prostarna »med
de andra consistorialibus», eller något liknande. Man kan
sålunda icke se, huru många konsistorialerna varit, men troligt är
att man fortfarande bibehållit nyssnämnda antal af sex.

Den till prost i södra tredingen i Lauritzens ställe valde
Per Gubbe i Hablingbo var också, såsom förut blifvit omtaladt,
en af de svenska prästmän, som allra först kommit öfver till ön.
Från Stenkumla,, dit han kommit på grund af kunglig fullmakt,
hade han sedermera erhållit transport till Hablingbo. Att han
nu af sina kontraktister — ehuru fastlänning — fick det nämnda
förtroendet både som prost och konsistorial, tyder på, att det
varit en dugande man. Den motivering, som bifogades valet,
synes också vilja ånge, att det behöfdes en förklaring till att
hans kontraktister skänkte honom sitt förtroende. Jag vågar
knappast tolka valet som ett tecken till att en försonligare
stämning mellan de båda folkelementen nu inträdt.

Efter valet af Petrus Gubbe till prost ägde sålunda kapitlet
tvenne svenska präster bland bisittarne. Utom Petrus Gubbe
den ursprungligen valde Erik Petræus. Förut hade denne efter
förutnämnde Pappus’ död varit ensam representant för svenskarna
i stiftsstyrelsen förutom superintendenten själf. Gotlänningarna
läto äfven superintendenten och hans landsman erfara deras
numerära öfverlägsenhet vid omröstningar inom kapitlet. För att stärka
sin ställning inom sitt kapitel ingick därför Brodinus till
generalguvernören Seved Bååt med förfrågan, om det inte kunde tillåtas,
att han med de svenska konsistorialerna »ceteris
dissenti-entibus» kunde få »göra och sluta uti det, dem svenskom
är beforderligt och gotländaren löper emot»; om man sålunda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free