Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Nat. Beckman. Hvem har döpt Olof Skötkonung?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har döpt Olof Skötkonung?
I Historisk Tidskrift år 1891, sid. 73 följ., har Hans
Hildebrand skrifvit en mycket intresseväckande specialundersökning
om »Sankt Sigfrid och hans mission». I denna har han dels
gifvit en öfversikt öfver de mera bekanta källuppgifterna, dels
för egen del tillagt ett par uppgifter, som icke blifvit i så hög
grad observerade, som de synas förtjäna.
Det är kanske förmätet att upptaga opposition mot en så
framstående fackman, men några påståenden i hans uppsats ha
visat sig stå i strid med åsikter, som enligt min mening förtjäna
att bli lika allmänt antagna bland historici, som de äro bland
språkmän.
Uppsatsen börjar med en kritik af den gamla (lagmans-,
konunga- och) biskopslängd, som är vidfogad Äldre Västgötalagen.
(Cod. B. 59.) Hildebrand synes tro, att denna haft samma öden,
som själfva lagkodex, att således originalet är från 1200-talets
början och utskriften från slutet af samma århundrade. (Anf. st.
s. 73.) Detta är icke riktigt. Att afskriften i dessa delar af kod. B
59 härröra från år 1325, anses bland språkmän allmänt vara
bevisadt. Att afskrifvaren af dessa är en präst i Vidhem (=
Laske-Vedum) framgår likaledes klart af källans egna uppgifter. För egen
del har jag i en till intagning i Arkiv för Nordisk filologi bestämd
uppsats, sökt göra troligt, att han var en diakon med namnet
Lars, som hade Vidhem till prebende. Lars skulle varit skrifvare
åt Biskop Petrus de Husaby. Men detta sista påstående har
ännu icke genomgått någon annan kritik än författarens egen.
Med uppgiften om författarskapet förhåller det sig på
enahanda sätt. Hildebrand uppger »början af 1200-talet» Men
»början» får, om detta skall gälla, räknas ända till och med
januari 1250, ty terminus ad quem är Erik Erikssons död. Och
terminus a quo kommer ganska nära. Biskop Stenar nämnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
