- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
294

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Innocentius III - IV. La question d’orient, 1907

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

I. ITTER ATURÖFVERSIKTER

stället det, som värst fördjupade motsatsen mellan greker och
latinare.

Äfven yttre motgångar besparades ej I. i orienten. Strid
utbröt mellan det nya latinska kejsardömet under henrik af
Flandern och bulgarkonungen Johanniza. Innocentius sökte
länge medla fred, men måste slutligen för tillfället öfverge
Bulgarien, då Konstantinopel var viktigare. Värre var, att trots
allt det nya kejsardömet af den historiska logikens makt tvangs
att fullfölja det gamla byzantinerrikets politik gent emot påfven;
så kom det äfven där till strid mellan andlig och världslig makt,
påfve och kejsare. Henrik förbjöd 1212 sina undersåtar att
betala skatt till kyrkan; I. upphäfde af egen maktfullkomlighet
förbudet. Här möta två intressanta företeelser: ett djärft försök
af en krönt monark att begränsa kyrkans makt och rikedom,
och ett lika djärft försök af påfven att ur sin blotta
maktfullkomlighet bestämma öfver kejserliga lagar. — Luchaire förer
oss ock in i en mängd andra problem, som mötte I. under hans
lifliga förhandlingar med alla furstendömet hvilka nu bildade sig
i grekiska världen. En begränsning i sin makt fick han känna
gent emot Venedig. Venedig hade vunnit mest af alla, tack
vare den nästan (ej helt) blinde Henrik Dandolo, inkarnationen
af sin stads politiska, militära och merkantila geni; dennes
farligaste och största gärning var, när han vågade taga upp striden
mot Innocentius III:s vilja och kunde triumfera. Efter hans död
1205 kom påfven i öppen strid med hans efterträdare peter
ziano, men utan att kunna böja den mäktiga handelsstaden.
Det var en ödesdiger profetia för framtiden, att venezianerna
redan nu ej vidare respekterade påfvens makt.

Så innebar Innocentius’ orientaliska aktion bredvid lysande
segrar äfven betänkliga symptom för framtiden; och
hufvud-målet, korståget mot de otrogna, kom aldrig till stånd.
Innocentius glömde ej sitt ideal. Hans första tanke som påfve hade
varit korståg; det blef ock hans sista tanke. Han såg, att han
ej kunde räkna på Konstantinopels kejsarrike och sökte därför
åter uppelda occidenten. Det stora företaget skulle organiseras
på 4:e laterankonciliet; men förgäfves ansträngde I. sin energi
gent emot indifferentismen hos stormännen. Innocentius III
gick bort utan att hafva kunnat realisera sitt lifs största idé.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free