- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
37

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VI. Om himmelrikets nycklar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSÉN, OM HIMMELRIKETS NYCKLAR

37

hans ordning sådan, der han finner nödigt at bruka meniskiors
munnar, neml. at han först siälf bebor och intager dess innerliga
sinne och anda, drifwandes sedan och ledandes deras willja till at i
kiärlek och lydno, muntel. eller skrifteligen communicera eller med
påträngande kiärleks alfwar tillbiuda åt de åhörande siählarna
samma kraftiga Guds ord, lärdom, tröst och andeliga goda, som de
siälfwa innerligen förut af [honom] anammat1, åhört och undfådt
(2 Petr. 1: 21, Matth. 10: 20, Act. 2: 4, 11; i Cor. 2: 4,5,13; cap. 12: 2,
Rom. 14: 23, Ezech. 13: 3, Act. 5: 32; 2 Cor. 2: 17).

§ 20. För den skull behöfde intet Herr Biskopen anföra så
många Skriftenes2 språk der om, at Guds ords kraft dependerar af
Gud sielf,ty der om twiflar ingen, at ju det har gudommeligt
eftertryck, hwad af Guds mun utgår, utan der på beror frågan, om Gud
will tahla genom sina fiender, eller om han betror sitt lefwande ord
åt de otrogna (1 Tim. 1: 12). Solens kraft dependerar icke af
fönsterglasen, likwäl är så Guds ordning i naturen, at den som will
niuta solstråhlarnas wärme, han får intet skrufwa luckorna före,
utan bör öppna dem, då det genom-skinande3 glaset wäl släpper
in både lius och wärme. Sammalunda är en kraft i sädeskornet,
men den dödas hand kan icke utså det, än mindre myllat neder.
Gud utsänder icke sitt ord och ährende genom den ogudacktiga (Prov.
26: 6), utan NB ibland Christi lemmar utwälljer han somliga till
lährare (1 Cor. 12: 12, 28), och den som håller sig till Herran, den får
blifwa hans predikare, ja, såsom GucLs mun (efter ebreiskan, Jer.
15:19), så framt han fortwandrar i helgelsen, lährandes den fromma
skillja sig ifrån den onda.

§ 21. Att Hr Biskopen emot Christi sinne framdrager Judas
Ischarioth såsom gudlösa prästers patron, föregifwandes, at han
ock predikat Guds ord, det är ganska partiskt och kiötsligit, ty

1:0 ses af det anförda språket, Marc. 6: 7, att Judas hade en
cammerat med sig, då brukeligit war, att en förde ordet. CfrAct.
3: 11, 12;

2:0 är af evangelisternas historiska harmonie uppenbart, att
Judas Ischariot war med ibland dee 12, till hwilka förnämmeligen
Christus isin bergspredikan sade: »I ären jordenes salt, wärldenes lius.
Låter edert lius lysa, at the måga se edra goda giärningar » (Matth. 5:
13, 16). I skolen bedja alt så: »Fader wår» (cap. 6: 9). Och i Luc.
6:20: »Sahl[ige] ären I fattiga,ty Guds rike hörer eder till». Vers 39:
»Kan och en blinder leda en blinder? » [Vers 45 :J »Een god menniska

1 P. annamat 2 P. Skriftenas. 3 P. genom ski»7znnde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free