Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Olof Bergstrandh. Det kristliga och kyrkliga lifvet inom Hernösands stift under 1800-talets förra hälft (till 1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET KRISTLIGA OCH KYRKLIGA LIFVET INOM HERNÖSANDS STIFT 131
mången före detta årtal vigd prästman bestått sig med, hade
han näppeligen tillfälle att arbeta vidare på, när han väl kommit
ut i tjänstgöring.1 Dock funnos äfven på den tiden grundligt
bildade präster bland stiftets klerus, äfven i de aflägsnaste
församlingar — t. ex. komministern Karl Erik Laestadius i
Kvikkjokk († 1817)2—, och att biskop Nordin på Fiteå prästmöte
1806 yttrade missnöje öfver det sätt, hvarpå en af herrar officiarii
i anseende till bristande kännedom såväl af språk som förehafda
ämne fullgjort sina partes, är något alldeles enastående.3
Det bottniska prästerskapet berömdes på 1819 års
prästmöte af biskop Almqvist för den värdighet och det nit, hvarmed
det i allmänhet sökte uppfylla sina plikter,4 och biskop
Bergman kunde på mötet i Hernösand 1856 intyga, att stiftets
präster med högst få undantag lefde oförvitligt.5 Brast det för
någon, var det förmodligen med afseende på nykterheten.®
Emellertid hade på Hernösandssynoden 1839 tack vare biskop
Franzéns föreställningar prästerskapet för egen del och å sina
boställen afsagt sig all bränvinstillverkning,7 och att
dryckenskapslasten fram på 1850-talet flerstädes var i aftagande, berodde
delvis på prästerskapets bemödanden. Så i norra Jämtland, där
eländet nästan fullständigt upphört tack vare ett nitiskt arbete
från prästernas och behjärtade lekmäns sida. I Hammerdal
gåfvo visserligen separatisterna ofvan omtalade predikant äran
för nykterheten inom socknen, men från annat håll påstods det,
att långt före hans uppträdande därvarande präst och
kronobetjänt »gemensamt och allvarligt, den ene med evangeliska
föreställningar, den andre med lagens hotelser», bekämpat
dryckenskapen; dock skall hvarken prästerskapets arbete vid
husförhör och i allmänna nykterhetspredikningar eller mannens
nykterhetstal ha åstadkommit så mycket som allmogens egen
verksamhet. Detta bekräftas af den erfarenhet, man hade gjort
i Häggdånger i Ångermanland, där superi och annan
ogudaktig-het var värre än annorstädes där i trakten, trots det att för-
’ Jfr H 17, § 4.
2 Biografi i Hernösands stifts tidningar 1818, n:o 7.
s P 06, § 2.
4 P 19, § 18.
5 H 56, s. 30.
• H 39, § 4 (s. 50), P 58, $ 3 (s. 38).
7 H 39, s. 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
