Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - D. Fehrman. Prästeståndets kyrkopolitik under århundradena närmast efter reformationen. Recension af Otto S. Holmdahl, Studier öfver prästeståndets kyrkopolitik under den tidigare frihetstiden I - Yngve Brilioth. Edv. Bull, Folk og kirke i middelalderen, studier til Norges historie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
8"J
sidor och gifvande uppslag. En värdefull hjälp är härmed
gifven åt den kommande forskningen på detta område och ett
bidrag, med hvilket den alltid skall bli nödsakad att räkna.
Säkerligen skola då också många af de framlagda resultaten
låta sig bekräftas. Af den omsorg, förf. nedlagt på dessa
prolegomena, har man rätt att ställa stora förväntningar på
den del, som kommer att ägnas åt själfva hufvuduppgiften.
D. Fehrman.
Edv. Bull, Folk og kirke i middelalderen, studier till
Norges historie. Kristiania og Kjøbenhavn (Gyldendalske
Boghandel, Nordisk Forlag) 1912, 271 s.
Som det ursprungliga föremålet för sin studie anger förf.
i sitt förord »at bringe på det rene det norske folks virkelige
religion i den katolske tid». Han har velat ta reda på, ej
hvad kyrkan lärde, men hvad den verkligen fick folket att tro,
han har velat undersöka, i hvad mån kyrkans kristendom trängt
in i folkets djupare själslif, hur mycket, som verkligen blef
kristet, och hur mycket, som förblef hedniskt — under en mer
eller mindre skyddande förklädnad. Materialets omfång och
spröda art har dock nödgat honom att betydligt modifiera sin
plan, och hans nu föreliggande bok innehåller i stället för den
enhetliga studie, som förf. från början afsett, tre ganska
fristående afhandlingar, af hvilka den första under rubriken »Præster
og lægfolk» undersöker prästerskapets sammansättning och
ställning i folklifvet, det andra, »Skrifte og bod» behandlar den sida
af kyrkans verksamhet, där den trädde i den intimaste beröring
med individens religiösa lif, det tredje slutligen, »Mirakler og
helgener», ägnas åt studiet af den folkliga fromhetens mer eller
mindre fantastiska arter och afarter.
Det första af dessa kapitel inledes med en beräkning af
prästerskapets antal under medeltiden och förf. stannar för en
summa af omkr. 2,000, — hvilket under antagande af hela
landets folkmängd till 300,000 ger 1 präst på 150 invånare
(motsvarande tal för våra dagars Norge äro resp. c:a 700, 2V2 mill.
och i präst på minst 3,000 inv.) — detta tal, det normala i
förhållande till kyrkornas och de kyrkliga institutionernas antal
och behof, skulle ha nåtts under slutet af 1200-talet, men i och
med digerdöden inträdde en prästbrist, som sedan blir kronisk
och nödvändiggör talrika dispensationer för defectus natalium
m. m. Dess afhjälpande omöjliggjordes särskildt af prästerskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
