Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 6 2
g. westling
ej allenast att kontrollera församlingslifvet och att rätta
missförhållanden däri utan ock att själf omedelbart lära och undervisa
församlingen. Därför plägade han ofta predika, utveckla och
förklara särskildt sådana sanningar, hvartill ortens förhållanden
kunde gifva anledning. Till sina varningar och förmaningar
anknöt han gärna uppläsning af lämpliga bibelstycken. Han blandade
hofsamhet och moderation med stränghet. När vid en Visitation i
Hult 1634 han läst upp ett kungl, bref om att bönderna skulle gifva
»pastoribus skafttionde», men bönderna besvärade sig och yttrade
missnöje däröfver, eftersom de dittills icke varit betungade med
denna pålaga, yttrade han helt saktmodigt, att, om de ville den
»godvilligen utgifva, vore det godt; hvar de icke det ville, förmantes
de att de ej måtte draga på sig en skamfläck för en halmkärfves
skull».
Biskop Botvidi var ganska verksam som författare. Hans
mångåriga studier, äfven vid utländska högskolor, hade förskaffat
honom en omfattande teologisk lärdom, hvilken han sökte göra
fruktbärande genom disputationer och andra skrifter. Eftersom
han i sin ungdom från Stockholms stad bekommit understöd, som
satt honom i tillfälle att vid utländska högskolor fortsätta sina
studier, kände han sig stå i tacksamhetsförbindelse till dess
myndigheter och hafva en förpliktelse att göra något för det allmänna
undervisningsväsendet. Därför utgaf han 1613 i Rostock till
skolornas tjänst en räknelära. Den var en bearbetning af en af M.
Heizone Buscher författad aritmetik. Afsikten med bokens
utgifvande sade han i företalet just vara: »Amplissimis et
prudentissi-mis viris, dominis consulibus et senatoribus laudatissimae reipubl.
Stockholmensis, Maecenatibus suis honorandis» etc. Ämnet är
ganska kort behandladt. Boken begynner med att angifva
definitioner på aritmetik, talbegreppet, mångfald, hela och brutna tal
m. m., angifver formen för uppställning af tal i och för uträkning
o. s. v. Något talas ock om »usus», men exemplen äro få. — Han
hade ock varit betänkt att skrifva något om, »huru en pilt
bekväm-ligast kunne i sin unga år utan tvång lära mecl lust religionen,
tungomålen och de konster, som dem väl anstode», men han öfvergaf
denna plan, sedan han tagit kännedom om den »dyre» mannen
Doktor Lutherr »förmaning om ungdomens upptuktelse».1 Han
beslöt då att i stället öfversätta och befordra till tryckning »/).
Lutheri trogna förmaning till borgmästare och rådsherrar i alla städer
1 Ur företalet till förut nämnda bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
