Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Några meddelanden om Ösels kyrkliga förhållanden under åren 1645—1650. Medd. af Fr. Westling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 6
grufligt afguderi rum med offer vid pålar och förstörda kapell.
Äfven påträffade man trollkarlar och spåmän. Vanligt var
söndagens grufveliga ohelgande till följd af böndernas superi. Såsom
på fastlandet plägade dessa hemligen begrafva sina döda i
kalmeter och vid förstörda kapell, hvarigenom mycket gudlöst lif och
till och med lönnmord förorsakades. Beträffande kyrkotukten
omnämnes, att sedan förbrytarne utstått det världsliga straffet,
ställdes de med ljus i handen framför altaret i kyrkan, examinerades
om sann bot, fingo göra församlingen afbön och absolverades
slutligen. Ingen skillnad gjordes mellan de felande, utan fingo de alla
undergå samma kyrkostraff, något som biskopen högeligen
ogillade.1
I början af febr. var biskopen åter i Arensburg och
sammanträffade där med det på guvernörens kallelse samlade landtrådet.
För detta och guvernören föredrog han d. 3 febr. en berättelse
om de brister han funnit i kyrkoväsendet och erhöll redan följande
dagen ett svar, som var rätt tillmötesgående. Så uppmanades
biskopen att uppgöra ett förslag, huru mycket hvarje bonde skulle
betala sin pastor och öfversända detsamma. Om det vore drägligt,
skulle man antaga det till efterrättelse. Angående de s. k.
acci-denserna nämndes, att prästerna fordom prejat det fattiga folket
och fordrat hästar och oxar för sina förrättningar, hvilket den
danske ståthållaren Anders Bille förbjudit. Ville biskopen nu
ombesörja en ny stadga, skulle man underkasta sig denna, om
bestämmelserna voro »lidliga». För vissa förbättringars åstadkommande
skulle man söka utverka anslag af regeringen. Man skulle t. ex.
skaffa klockarne bättre underhåll och åt kyrkorna återfå den halfva
läst spannmål, som de förr uppburit af de kungliga godsen, men
sedan förlorat, hvilket gjort, att de voro utblottade.2
Äfven med prästerskapet förhandlade Jhering under sin
vistelse i Arensburg. Att han var ganska belåten med ståndets
medlemmar, kan man se af ett för deras räkning författadt memorial
d. 5 febr. Han yttrar nämligen här, att det varit honom
angenämt, att han vid alla kyrkor funnit god endräkt råda mellan pastor
och sockenbor och att han mestadels försport trohet och flit af
prästerna i alla ämbetsförrättningar. Han ville blott förmana de
1 Acta Aesiliana de annis 1647—50 i Revals kons. arkiv. Memorial af
Jhering t. guvernören och landtrådet på Ösel d. 3 febr. 1647. Liv. 126.
■ Guvernörens och landtrådets svar d. 4 febr. 1647 på Jherings memorial.
Liv. 126.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
